Sekretess och Inre sekretess

Sekretess innebär förbud att lämna ut uppgifter, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt. Reglerna om inre sekretess styr vem som är behörig eller obehörig att ta del av uppgifter inom en och samma verksamhet.

Sekretess

Tystnadsplikt och sekretess i vården regleras i två olika lagar beroende på om verksamheten bedrivs inom det offentliga eller är privat.
För offentlig (allmän) verksamhet gäller Offentlighets- och sekretesslagen, (OSL).  För privat (enskild) verksamhet gäller 6kap. 12-16§§ i Patientsäkerhetslagen (PSL). I praktiken är dock OSL vägledande för tystnadsplikten även i privat verksamhet.

Sekretessregler tillämpas endast när uppgifter ska lämnas ut utanför verksamheten, till enskilda eller andra myndigheter. När det gäller vem eller vilka som får ta del av uppgifter inom verksamheten är det reglerna om inre sekretess som styr (se nedan). Gränsdragningen mellan den egna och utomstående verksamhet är ibland svårbedömd. Du hittar mer läsning via länkarna nedan.

Enligt huvudregeln i OSL gäller sekretess i hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denna lider men.

Denna sekretessbestämmelse brukar kallas för "stark sekretess" där sekretess är utgångspunkten och normalt en s.k. sekretessbrytande bestämmelse måste användas för att uppgifter ska kunna lämnas ut. Detta mot bakgrund av den mycket integritetskänsliga information som hälso- och sjukvården hanterar och att det är fråga om en "stark" sekretessregel. Vid en menprövning (dvs din egen bedömning av patientens "men" d.v.s. patientens eventuella obehag av ett utlämnande), är det mycket ovanligt att uppgifter kan lämnas ut.

De vanligaste sekretessbrytande bestämmelserna är följande.

Patientens samtycke. Det ska här röra sig om ett informerat samtycke. Patienten kan när som helst återkalla ett samtycke. Tänk på att samtycke ibland kan behöva "förnyas" om te.x. lång tid har gått eller om nya omständigheter som kan påverka samtycket har inträffat. Ett sådant samtycke måste inte göras skriftligt även om det ibland kan rekommenderas av tydlighetsskäl. Samtycket ska dock alltid dokumenteras i patientjournalen.

Vid anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt lag.
Några exempel på sådana anmälnings- och uppgiftsskyldigheter som kan vara aktuella är:
•    Orosanmälan till Socialnämnd. Om man får kännedom om, eller misstänker att ett barn far illa, måste man som psykolog anmäla det till socialnämnden, se 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Man är som psykolog också skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

 •    Om Försäkringskassan begär det är man skyldig lämna de uppgifter som behövs för tillämpning av reglerna i Socialförsäkringsbalken..

•    Vittnesmål i domstol. Den allmänna vittnesplikten gäller som grundregel att vi alla har en skyldighet att vittna om vi blir kallade av en domstol. Psykologerna omfattas dock av det s.k. frågeförbudet. Enligt 36 kap. 5 § Rättegångsbalken får psykologer inte lämna uppgifter som de anförtrotts i yrkesutövningen till en domstol. 

Det finns dock undantag från frågeförbudet som innebär en vittnesplikt under vissa förutsättningar. När det gäller brottmål gäller vittnesplikten i de fall där det också är möjligt att polisanmäla (se nedan). I vårdnadsmål och andra tvistemål gäller att de vars uppgifter det rör måste samtycka till att psykologen vittnar. I mål om besöksförbud enligt Socialtjänstlagen och i LVU-mål har den psykolog som har orosanmälningsskyldighet likaså en skyldighet att vittna.

Några ytterligare sekretessbrytande regler:

Polisanmälan. Regeln som bryter sekretessen gentemot polis och åklagare innebär att du som psykolog har möjlighet att i följande fall lämna ut uppgifter om brott genom att på eget initiativ göra en polisanmälan om brottet. Detta gäller om det är fråga om ett brott där minimistraffet/det lindrigaste straffet är ett års fängelse eller om det handlar om försök till brott där det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. Exempel på sådana brott är mord, dråp, rån, våldtäkt och grov misshandel.
Sekretessen mot polis och åklagare bryts också om det gäller uppgifter om brott som riktas mot någon som inte fyllt arton år och brottet avser något av de brott som uppräknas i 3, 4 och 6 kap. Brottsbalken, som innehåller våldsbrott, sexualbrott och "brott mot frihet och frid".

Observera att det rör sig om en möjlighet att polisanmäla, inte någon skyldighet. (samtidigt kan du dock vara skyldig att orosanmäla till Socialnämnden enligt regeln i Socialtjänstlagen). Om polis eller åklagare i motsvarande fall däremot begär att få upplysningar av dig som psykolog är du skyldig att svara på frågor, detta eftersom ju sekretessen bryts.  Om du känner dig osäker på vad som gäller kan du kontakta åklagarmyndigheten och avidientifierat diskutera frågan om påföljd och brottsrubricering, alternativt kontakta förbundets medlemsrådgivning.

Om en patient är på väg att begå rattfylleribrott, så hindrar inte Offentlighets- och sekretesslagen att man anmäler detta till polismyndigheten.

Vissa pågående brott. Alla medborgare har en lagreglerad skyldighet att avslöja/anmäla vissa allvarliga brott som är ”å färde” det vill säga pågående brott (Brottsbalken 23 kap. 6 §). Bestämmelsen avser endast de grövsta brotten som exempel mord, dråp, grov misshandel, rån och högförräderi. Om brottet redan har fullbordats har man inte längre någon skyldighet att avslöja det.

Patienten har normalt rätt att själv få del av sin journal. Det är endast i undantagssituationer som sekretessreglerna begränsar patientens rätt att ta del av journalen. Om patientens journal innehåller testmaterial gäller för de delarna av journalen sekretess även mot patienten enligt en särskild bestämmelse i OSL (17kap. 4§).

Vårdnadshavare har en stor men inte obegränsad rätt att få del av uppgifter ur sina barns journaler. Orsaken till det är att vårdnadshavarna ska kunna ta det ansvar som Föräldrabalken ger dem kring barnets personliga förhållanden, men även att barnet i takt med stigande ålder och mognad får en större bestämmanderätt kring sina egna förhållanden. Du hittar mer läsning om detta via länkarna nedan.

Inre sekretess

När man behöver utbyta information om patienter/elever/klienter med sina kollegor är det reglerna om inre sekretess som gäller eftersom det formellt sett inte är fråga om något utlämnande av uppgifter så länge som de hanteras inom den egna organisationen/myndigheten. Av grundläggande betydelse för all hantering av patientuppgifter är 2a§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Enligt dessa bestämmelser ska hälso- och sjukvården bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, och så långt det är möjligt utföras och genomföras i samråd med patienten. Därför bör man naturligtvis vara restriktiv när det gäller att dela känslig information.
 
Bestämmelsen i 4kap. 1§ Patientdatalagen om inre sekretess innebär att den som arbetar hos en vårdgivare bara får ta del av patientuppgifter om

  1. han eller hon deltar i vården av patienten, eller
  2. av något annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete.

Bestämmelsen om inre sekretess uttrycker ett personligt ansvar för den som arbetar hos en vårdgivare. Den bestämmelsen kompletteras av de övriga bestämmelserna i kapitlet som beskriver vårdgivarens ansvar för att den inre sekretessen upprätthålls i verksamheten, t ex genom att vårdgivaren  ansvarar för att ha en informationssäkerhetspolicy, och för att tilldela behörighet för elektronisk åtkomst till patientuppgifter på ett sådant sätt att personalen inte har mer behörighet än vad de behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessutom har vårdgivaren ansvar för att åtkomst till patientuppgifter dokumenteras (loggas) och kan kontrolleras.

Om man läser en datajournal olovligen, det vill säga utan att behöva tillgång till uppgifterna för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, kan man bli åtalad och dömd för dataintrång (Brottsbalken 4 kap. 9).