Vi lever i ett föränderligt samhälle där etiska frågor får allt större betydelse. 

I ett sådant samhälle, där tidigare väl förankrade  föreställningar problematiseras, ställs frågor om vad som är rätt/ fel eller riktigt/oriktigt. Varje enskild psykolog har ett etiskt ansvar att göra allt som står i  hans eller hennes makt för att utföra ett kompetent arbete som beaktar  klienten i dennes utsatthet. Grunden är att psykologer arbetar för att  förstå både den enskilde och det sammanhang han eller hon lever i - utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta arbete innebär inte  sällan att konfliktfyllda bedömningsfrågor aktualiseras och att arbetet inte alltid är helt förutsägbart. Varje enskild psykolog bör  därför utveckla sitt etiska reflekterande och ta del av tankar om  etik.

De yrkesetiska principer som Sveriges Psykologförbunds kongress antog  1998 är desamma som för psykologer i de övriga nordiska länderna.  Huvudprinciperna är beskrivna under rubrikerna:
"Respekt för individens rättigheter och värdighet", "Yrkesmässig  kompetens", "Ansvar" och "Yrkesmässig integritet". Dessa principer utgör en utgångspunkt för den praktiskt verksamma  psykologen att göra etiska avvägningar. Den konkreta tillämpningen av  de etiska principerna går studera genom att ta del av vilka  frågeställningar Psykologförbundets Etiska råd arbetar med.

De yrkesetiska principerna är utformade i linje med EFPA:s (European Federation of Psychologists’ Associations) Meta Code of Ethics.
IUPsyS (International Union of Psychological Science), där Sveriges Psykologförbund är medlem, har antagit Universal Declaration of Ethical Principles for Psychologists