|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Psykolog inom habiliteringen
 |
Namn : Carina Åsling
Yrke: Psykolog inom habiliteringen för unga och vuxna i Tullinge. (2,75 psykologer servar Huddinge och Botkyrka kommuner med totalt 164 000 invånare. Teamet som också består av logoped, sjukgymnast, kurator och arbetsterapeut har årligen kontakt med ca 480 personer mellan 15-65 år). |
Vilka patienter möter du?
Från flerfunktionshindrade med talsvårigheter till lindrigt utvecklingsstörda med en god förmåga att uttrycka sig. Den största gruppen är utvecklingsstörda, personer med autism och Aspergers syndrom. Det finns också enstaka med traumatisk hjärnskada. Vi psykologer träffar få med grav utvecklingsstörning. Men vi kan ge konsultation till personal som arbetar med dem. De som vi träffar individuellt har en lindrig eller ibland måttlig utvecklingsstörning eller Aspergers syndrom.
Patienterna söker hit själva utom de yngsta mellan 16 - 18 år som har remiss från barnläkare.
En del patienter har just fått sin diagnos och behöver mer kunskap om den och hjälp att förstå vilka problemen är. Genom diagnosen kan personen få en annan syn på sig själv och måste skapa sig en ny identitet. För många är det väldigt tufft att få en diagnos. De har en identitet som ”normal”, har gått i vanliga skolan och att få en diagnos om lindrig utvecklingsstörning blir en väldig sorg. Att få det i tonåren är tufft eftersom man är så instabil ändå och inte vill avvika.
Andra vi träffar är de som ska sluta skolan, flytta hemifrån och behöver stöd för att skapa sig ett liv utanför föräldrahemmet. Arbetet kan se väldigt olika ut. Det är spännande för det greppar mellan så olika skeden i livet.
Vi är väldigt efterfrågade och har tyvärr en ganska lång väntan på insatserna. Är man inte högprioriterad kan man få vänta så länge som nio månader. Vi försöker göra insatserna så korta som möjligt men ofta blir kontakterna långa.
Vilka arbetsuppgifter har du?
Vi psykologer utreder och bedömer om den som söker insatser hos oss tillhör LSS lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade. Vi kan också göra utredningar på personens eget uppdrag. Jag har enskilda samtal med funktionshindrade. Det kan vara glesa stödsamtal eller längre psykoterapier. Jag ger också konsultation till personalgrupper t ex på gruppbostäder och stöd till anhöriga. Vi informerar om funktionshindret och vad det får för följder för personen i vardagen. Personen kan ha haft diagnosen länge men känner ändå inte riktigt till innebörden. Det blir mycket kunskapsförmedling. Ofta behöver den funktionshindrade lång tid att formulera vad som är problemet. Man mår inte bra men kan inte formulera varför.
Vad som kan ta väldigt mycket tid i början när vi träffar nya personer är att kartlägga deras behov tillsammans med andra yrkesgrupper. Vi träffar personen, anhöriga och personal. Kanske observerar vi personen i en viss situation och gör hembesök. Vi försöker få en så detaljerad bild som möjligt kring personen för att förstå personens funktionshinder, vilken nivå personen fungerar på och vilka svagheter och styrkor personen har. Kanske ligger krav och förväntningar för högt eller för lågt så personen inte mår bra. Vi gör arbetet tillsammans med personalen som får i uppgift att ta reda på hur personen fungerar i olika situationer. De lär sig då samtidigt att se personen med öppna ögon och hur man kan tänka.
Vilka samarbetar du med?
Vi jobbar i team och samarbetar med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logoped och kuratorer. Vi är alltid två när vi träffar en person första gången. Teamet samarbetar med LSS handläggare.
Handlar det om funktionshindret och dess innebörd för personen så är det psykologens uppgift liksom om det är en psykoterapeutisk kontakt. Kuratorerna kan ha stödjande samtal och stöttar personerna i kontakt med andra myndighet. De har också mer anhörigkontakter än vad vi psykologer har.
Omväxlande arbete
Arbetet är väldigt givande. Arbetsuppgifterna varierar och jag lägger själv upp mitt arbete och fattar egna beslut. Jag bedömer vad personen behöver och hur lång insatsen ska vara. Det förutsätter ett ömsesidigt förtroende mellan chefen och oss som arbetar och det finns här. Att arbetet har en sådan bredd kan också ha en baksida. Om jag ändå fick smalna av och bara jobba med en sak och bli riktigt bra på det, kan jag tänka ibland. Men samtidigt är jag rädd att det inte skulle vara lika stimulerande. Just idag ska jag ha enskilda samtal med flera personer. Sedan ska jag tillsammans med kuratorn ha ett möte med chefen för ett privat assistentföretag. Vi ska förklara hur vi tänker kring den person som får assistans eftersom vi tror att personalen behöver särskild kunskap.
Bidrar till ökad självkänsla
Som psykolog bidrar jag till att personerna stärks i sin egen självkänsla och identitet. De klarar bättre av sin vardag och mår lite bättre. De får hjälp att uttrycka sin vilja och sina behov.
En del patienter är deprimerade för att de har ett funktionshinder och har inte sörjt det färdigt fast de är vuxna. Ger vi dem en möjlighet att göra det får de loss energi till andra saker istället. Ibland är det svårt att säga att just det här har jag som psykolog gjort. Det är många saker som påverkar. Jag kan också ge annan personal större kunskaper om funktionshinder. Då blir det lättare och roligare för dem att arbeta. Deras bemötande mot den funktionshindrade förbättras och därigenom mår förstås också den personen bättre.
Susanne Bertman
2006
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|