Förslag till nya regler om anställningsskydd och omställning/kompetensutveckling

Den 8 juni presenterade regeringen de tre utredningar som tillsattes i syfte att ta fram en ny moderniserad lagstiftning utifrån den Principöverenskommelse som arbetsmarknadens parter, privattjänstemannakartellen (PTK) och Svensk Näringsliv, träffade i oktober i fjol som bland annat innehöll krav på vad en lagstiftning skulle innehålla. Eftersom arbetsgivarna i stor utsträckning fått gehör för att förändra vissa regler i anställningsskyddet i LAS, krävde de fackliga organisationerna förbättringar och förstärkningar avseende framförallt nya regler om omställningsstöd och kompetensutveckling för arbetstagarna.

LO undertecknade inte överenskommelsen, men två LO-förbund (IF Metall och Kommunal), anslöt sig senare till den.

Utredningarna har nu lagt förslag på tre områden:

1)    Anställningsskyddet, genom vissa ändringar i LAS, och uthyrningslagen (som innehåller vissa regler rörande bemanningsföretag).
Utredningen om anställningsskydd (LAS)

2)    En ny lag för en ny offentlig omställningsorganisation för grundläggande omställnings- och kompetensstöd.
Utredningen om omställnings- och kompetensstöd

3)    En ny lag om offentligt studiestöd för vuxna, kallat omställningsstudiestöd.
Utredningen om omställningsstudiestöd

Förslagen, som förbundet fått på remiss, skiljer sig avsevärt från det lagförslag som utredningen En reformerad arbetsrätt lade fram i juni 2020 och som de fackliga organisationerna, även Sveriges Psykologförbund och Saco, var mycket negativa till. Däremot följer de förslag som nu lagts fram i allt väsentligt de krav på lagstiftning som arbetsmarknadens parter ställt i sin Principöverenskommelse. Avsikten från arbetstagarsidan var att de förändringar av anställningsskyddet som det funnits en politisk majoritet för i riksdagen skulle kunna balanseras med ett nytt, för arbetstagarsidan förmånligare, regelverk som även skulle gälla omställningsstöd och kompetensutveckling.

 För att snabbt få överblick över innehållet i utredningarna är tipset att läsa kapitlen Sammanfattning och, för fler detaljer, Författningskommentar.

1. Anställningsskyddet

 
a) "Sakliga skäl ska ersätta ”saklig grund” i lagen om anställningsskydd (LAS) (utredningen avsn. 4.1.2 sid 67).

Det som i nuvarande LAS krävs för en uppsägning är att arbetsgivaren har vad som kallas för ”saklig grund”. Arbetsdomstolen har genom åren i praxis angett vad som krävs för att arbetsgivaren ska ha saklig grund för en uppsägning.

Det föreslås nu att arbetsgivaren istället ska ha ”sakliga skäl”.

Förutsebarhet är ett tydligt syfte med förändringen. Det ska göras en mer objektiv bedömning än hittills; där en prognos för hur arbetstagaren kommer att agera i framtiden och arbetstagarens personliga intresse av att inte bli uppsagd inte ska påverka. Istället ska de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet avgöra. Samtidigt understryks att detta inte är avsett att ändra praxis för vad som är saklig grund idag när det gäller allvarlighetsgrad i det som arbetsgivaren åberopar som sakligt skäl. Bakgrund och orsaker till det inträffade ska fortsatt vara relevant vid bedömningen av allvaret. Likaså ska hänsyn tas till hur arbetsgivaren agerat i det enskilda fallet, vilket ansvar arbetsgivaren kan ha till det inträffade.

b) Det ska bli möjligt att kollektivavtala om vad som utgör sakliga skäl (utredningen avsn. 4.2.2 sid 73)

Möjligheten att kollektivavtala om saklig grund finns inte idag. Det ska bara vara möjligt för sammanslutningar av organisationer, t.ex. Akademikeralliansen eller PTK, inte enskilda förbund. Olika regler för vad som utgör sakligt skäl kan alltså komma att gälla inom olika sektorer och områden på arbetsmarknaden.

c) Istället för att få behålla sin anställning med lön under hela den tid en eventuell tvist om en uppsägning pågår ska man ha rätt till a-kasseersättning när uppsägningstiden är slut (utredningen avsn. 6.1.2 sid 84 och 6.3 sid 94)

Den här regeln föreslås gälla när det är fråga om en s.k. ogiltighetstalan. Då begärs i tvisten att arbetstagaren ska få tillbaka sin anställning. Den här typen av tvister kan pågå länge och om de till slut går till domstol kan det ta över ett år innan de avgörs. Idag får man behålla anställningen med lön i motsvarande situationer.

 För att få a-kasseersättning behöver man stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete medan tvisten pågår. Vinner arbetstagaren tvisten återfår man dock sin gamla anställning.

 d) Felaktiga uppsägningar ska leda till högre skadestånd än idag (utredningen avsn. 6.2.2 sid 92)

e) Undantagsmöjligheten för arbetsgivaren vid turordning förändras (utredningen avsn. 5.2 sid 80).

Idag finns en regel i LAS som anger att innan turordningen fastställs, så får arbetsgivaren undanta två arbetstagare om arbetsgivaren har max tio anställda. Tanken är att vissa nyckelpersoner ska kunna vara kvar även om de t.ex. har kort anställningstid.

Enligt förslaget ska arbetsgivare vid arbetsbristuppsägningar få undanta tre anställda från turordning oavsett hur många anställda arbetsgivaren har. Det innebär att större arbetsgivare, t.ex. kommuner och regioner, som tidigare inte berördes av de här reglerna nu kommer att kunna använda sig av den vid arbetsbristsituationer.

 f) Om en arbetsgivare vill ändra sysselsättningsgrad för de anställda i samband med en organisationsförändring, ska turordningsreglerna användas. (utredningen avsn. 7.1 sid 103)

Det här kallas ibland för ”hyvling”. Särskilt inom privat sektor och inom LO-förbunden har det varit vanligt förekommande. Att använda turordningen innebär i princip att den sist anställde ska ”hyvlas” först.

 g) En ny anställningsform införs, ”särskild visstidsanställning” i stället för ”allmän visstidsanställning” (utredningen avsn. 8.2 sid 110)

Tiden till dess att en sådan anställning övergår till en tillsvidareanställning kortas från två år till 12 månader under de senaste 5 åren. Även tiden för att få företrädesrätt till återanställning kortas till från 12 till 9 månader under de senaste 3 åren. Arbetsgivaren ska när arbetstagaren anställs skriftligt informera den anställde om att det är fråga om en särskild visstidsanställning.

 h) En anställning ska anses gälla på heltid om inget annat avtalats (utredningen avsn. 9.2 sid 117)

i) Ändringar i uthyrningslagen så att en uthyrd arbetstagare efter att ha varit uthyrd i 2 år under de senaste 3 åren har rätt att bli erbjuden en fast anställning hos kundföretaget (utredningen avsn. 10.1.2 sid 122)

2. Grundläggande omställnings och kompetensstöd


En ny lag om ett statligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd 
De nya reglerna om omställnings- och kompetensstöd ska gälla för de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivare som inte är anslutna till något kollektivavtal om omställning. Det innebär att reglerna i praktiken kommer att tillämpas inom privat sektor eftersom de offentliga arbetsgivarna har sådana kollektivavtal.

Stödet ska kunna ges både till anställda vars anställning ska upphöra och till de vars anställning upphört, på grund av arbetsbrist, ohälsa eller sjukdom. Det kan ges som längst i tolv månader och i form av rådgivning, vägledning eller s.k. förstärkt stöd och ska syfta till att stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden. Stödet ska ges av registrerade omställningsorganisationer till vilka arbetsgivare ska betala in avgifter.

För att ha rätt till stöd finns krav på att arbetstagaren ska ha arbetat en viss tid och i viss omfattning, eller haft en viss lägsta inkomst. Efter fyllda 65 år ska man inte kunna få stödet.

Kammarkollegiet ska besluta om stödet.

3. Omställningsstudiestöd

 
En ny lag om studiestöd för vuxna.
Stödet är en ny form av studiestöd som ska kunna ges till arbetstagare som är etablerade på arbetsmarknaden. Krav ställs därför på att ha arbetat under flera år i viss utsträckning, alternativt haft en viss lägsta inkomst. Det ska ges som bidrag och lån (maxbelopp 2021, 20458 kr/mån resp. 12332 kr/mån vid heltidsstudier).

De utbildningar som studerande ska kunna få omställningsstudiestöd för ska vara desamma som de utbildningar som ger rätt till andra studiestöd, men också utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation. Kravet är också att utbildningen ska kunna antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med hänsyn också till arbetsmarknadens behov.

Den som ansöker om omställningsstudiestöd bör avstå från arbete under samma tid och i samma omfattning som det nya omställningsstudiestödet beviljas. Stödet ska därför få lämnas så att stödet och den studerandes återstående förvärvsarbete tillsammans motsvarar högst heltid. Är man arbetslös eller egenföretagare och ansöker om stöd ska man intyga att man kommer att avstå från förvärvsarbete under den tid stöd utgår. Är man anställd behöver man få tjänstledighet.

Regler om både längden på de utbildningar som kan ge rätt till stöd och hur länge stödet kan utgå föreslås också.

CSN ska administrera stödet.