Specialistarbetet

Arbetet syftar till att utveckla teoretisk och praktisk vetenskaplig kompetens hos STP-psykologen i enlighet med de generella lärandemålen för specialistutbildningen

• Förmåga att arbeta i enlighet med principerna i Evidensbaserad Psykologisk Praktik (EBPP)
• Förmåga att kunna ta till sig, utvärdera och implementera nya metoder (t ex behandlingsmetoder, mätmetoder)

• Förhålla sig vetenskapligt till information och material man påträffar i sin yrkesverksamhet  
• Kommunicera vetenskaplig kunskap

Specialistarbetet skall vara relevant för psykologarbete på specialistnivå inom den specialitet för vilken specialistbehörighet söks.

Arbetet skall utgöra ett kunskapstillskott för professionen, dvs psykologer och psykologisk verksamhet, inom avsedd specialitet.

Detta innebär att arbetet ska tillföra något till det som redan är känt. Exempelvis tillför en litteraturstudie som endast refererar andra publikationer ingen ny kunskap. Kunskapstillskott kan vara att implementera en välkänd metod i en ny kontext, jämföra en nyutvecklad metod med en välkänd, lägga till eller dra ifrån aspekter av en välkänd metod, för att bara ta några exempel.

Arbetet ska vara utformat enligt de principer som gäller för publicering i vetenskapliga sammanhang, i referentgranskade vetenskapliga tidskrifter, och i andra sammanhang där vetenskapliga rapporter läggs fram. Det ska alltid finnas ett avsnitt som beskriver de etiska överväganden som gjorts, huruvida etiskt godkännande finns, och relevant diskussion om det bedömts att etiskt godkännande inte krävs.

Arbete som publicerats i vetenskaplig tidskrift blir inte automatiskt godkänt som specialistarbete.

Arbetets relevans för, och kunskapstillskott till, vald specialitet kommer att bedömas.

Om man inte är en självständig forskare eller har erfarenhet av att skriva vetenskapligt välgrundade kunskapsarbeten, behöver man en kvalificerad handledare. Man kan med fördel genomföra sitt specialistarbete som en del av ett större forskningsprojekt. Önskar man genomföra ett arbete som är helt fristående från universitet eller forskningsinstitut är det sannolikt nödvändigt att ha en handledare. 

Det är en stark rekommendation att man involverar en handledare redan i planeringen av arbetet. Den blivande specialisten behöver själv vara aktiv och söka handledare, bland specialister med gedigna publikationsmeriter inom området, eller t ex vid universiteten. Handledare behöver ej vara psykolog men bör vara disputerad inom relevant område. Projekt och handledare på annan ort än STP-psykologens verksamhetsort accepteras.

I samband med antagning till specialistutbildningen är det nödvändigt STP-psykologen säkerställer tillgång till de huvudsakliga litteraturdatabaserna. Detta krävs för att genomföra specialistutbildningen.

Om mer än en författare är engagerad i arbetet måste det genom intyg från medförfattare klart framgå vilken omfattning och vilket bidrag den sökande svarar för. Endast deltagande i datainsamling är inte tillräckligt för att specialistarbetet skall kunna godkännas. STP-psykologen ska ha deltagit i konceptualisering, studiedesign, analys och skrivande i sådan utsträckning att man skall kunna redogöra för arbete i sin helhet. Det formulär som granskarna följer finns här.

Arbete som publicerats i vetenskaplig tidskrift blir inte automatiskt godkänt som specialistarbete, utan arbetets relevans för, och kunskapstillskott till, vald specialitet kommer att bedömas. STP-psykologen ska vara förste- eller andreförfattare för att arbetet ska kunna tillgodoräknas. Publicerat arbete behöver inte avidentifieras.

De typer av arbeten som godkänns är empirisk kvantitativ studie, empirisk kvalitativ studie samt litteraturstudie. Samma krav ställs på arbetet oavsett typ, exempelvis skall konklusioner i ett empiriskt kvantitativt arbete motsvaras av t ex en narrativ sammanvägning i ett empiriskt kvalitativt arbete och t ex en meta-analys i en litteraturstudie. Blandformer godkänns inte annat än i undantagsfall, t ex en hypotesgenererande kvalitativ studie som leder till hypotesprövning i en empirisk studie. 

Flera sorters specialistarbeten kan komma ifråga. Förutom forskningsstudier är även utvecklingsarbete och kvalitetssäkring inom en verksamhet möjliga att använda som specialistarbete så länge de uppfyller kraven avseende kunskapstillskott och form samt håller specialistnivå.

Om du avser att pröva en redan examinerad uppsats, t ex från psykoterapeututbildning, som skriftligt specialistarbete rekommenderas att du själv först bedömer ditt arbete mot våra kriterier för SSA. Det är inte alls självklart att ett redan granskat arbete från ett annat sammanhang blir godkänt som SSA. Detta gäller även publicerade artiklar. 

Specialistarbetet skall utgöra ett kunskapsbidrag till ämnesområdet vilket kräver en betydande arbetsinsats. Det är dock inte meriterande att producera en stor textmängd, tvärtom är det en fördel att uppvisa förmåga att skriva kort och informationstätt. Omkring 20 A4-sidor med radavstånd 1,5 och fontstorlek 12, exklusive titelsida, abstract och referenser, kan tjäna som riktmärke. I tidsomfattning motsvarar specalistarbetet omkring 10 veckor på heltid, dvs som en kandidatuppsats (BSc), men arbetstiden behöver ofta fördelas över längre tid på deltid. Specialistarbetet skall hålla en tydligt högre nivå än uppsatser på kandidat- och magisternivå.

I vilken utsträckning behöver STP-psykologernas specialistarbete etikprövas?

Den bedömningen är inte alltid lätt och i gränsfall kan en helhetsbedömning behöva göras där olika omständigheter vägs mot varandra.

Från den 1 januari 2019 har en ny myndighet för etikprövning, Etikprövningsmyndigheten, ersatt de lokala etikprövningsnämnderna. Den Centrala etikprövningsnämnden har samtidigt bytt namn till Överklagandenämnden för etikprövning.

Det bör understrykas att individuella bedömningar alltid behöver göras av om ett enskilt specialistarbete uppfyller gällande etiska krav, inkluderande frågan om det behöver etikprövas. Det är STP-psykologen som, tillsammans med verksamhetschef eller handledare, ansvarar för att så sker. Möjligheten finns att här begära ett rådgivande yttrande av Etikprövningsmyndigheten

Det grundläggande när man ska avgöra om arbetet ska etikprövas eller inte är om det faller inom det s.k. studerandeundantaget i etikprövningslagen. Enligt den regeln ska arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå inte betraktas som forskning i lagens mening. Etikprövning behöver då inte göras.STP-psykologens specialistarbete kan jämföras med högskolans mastersnivå, vilken utgör en utbildning på avancerad nivå, men inte forskarnivå. Utgångspunkten är därför att STP-psykologens specialistarbete omfattas av studerandeundantaget och därför inte behöver etikprövas.

Överklagandenämnden för etikprövning har ändå i vissa fall ansett att arbeten på avancerad högskolenivå är forskning och att de därför ska etikprövas.  Det gäller i följande fall och under förutsättning att doktorand- eller forskningsprojektet i sig utgör forskning enligt etikprövningslagens definition:

• Specialistarbetet utgör eller avses bli en del av ett doktorandprojekt,
• Arbetet genomförs som en del av ett forskningsprojekt

Om arbetet är avsett att publiceras i en vetenskaplig tidskrift är det inte lika tydligt att etikprövning ska ske. Det rekommenderas att STP-psykologen i så fall diskuterar igenom den frågan noggrant med sin handledare och/eller verksamhetschef. Att handledaren är kvalificerad forskare är inte något som i sig gör att etikprövning krävs.

När studerandeundantaget gäller och därmed en etikprövning inte ska ske enligt etikprövningslagens bestämmelser rekommenderas att STP-psykologen använder sig av en Etikdeklaration. Vi rekommenderar även att blanketter för Information med samtycke och Verksamhetschefs godkännande används. Se exempel i bilagor.

Läs hela dokumentet "Etikprövning av specialistarbete" här

• Mer information finns på etikprövningsnämndernas hemsida

När ett arbete inkommer till kansliet registreras det, och kontrolleras att det är avidentifierat (varken ditt namn eller din handledares namn får finnas med), och att eventuella medförfattarintyg finns bifogade. Därefter sänds arbetet till någon av de särskilt utsedda granskare som examinator anlitar. Granskaren läser arbetet noggrant och bedömer i vilken mån det motsvarar kriterierna för godkännande och noterar detta för vart och ett av dem. Granskaren sammanfattar sedan sitt omdöme dels översiktligt, och dels punktvis, och lämnar sedan en rekommendation till examinator. Det är vanligt att granskarna rekommenderar att arbeten bör arbetas om innan de kan godkännas, men många godkänns också utan reservation. Om granskaren rekommenderar omarbetning får författaren besked om det från examinator, och får också ta del av granskarens synpunker. Dessa kan innan dess ha varit föremål för diskussion mellan granskare och examinator. I undantagsfall blir arbeten underkända och bedömda som omöjliga att omarbeta.

Alla beslut som examinator fattar kan överklagas. Överklagandeinstans är Specialistrådet, som är utsett av kongressen och som är fristående från kansliet och dess löpande arbete.

Arbeten som producerats för andra ändamål än specialistutbildningen för psykologer kan godkännas, såvitt de motsvarar de kriterier som gäller för specialistarbeten.