2020-11-17

Psykologförbundets ordförande kommenterar regeringens beslut om nya restriktioner

Igår lyssnade jag när myndigheter och politiker informerade om att coronasmittan fortsätter att spridas i en oroväckande takt i hela landet, och vidare om de beslut regeringen har fattat till följd av detta. De nya restriktionerna är de tuffaste hittills och det framgick tydligt att ansvariga ministrar är medvetna om hur hårt dessa restriktioner drabbar människor, och att det därför är och kommer vara svårt för många att följa dem. ”Hitta inte på undanflykter” sa statsministern, och socialministern ”Försök inte hitta kryphål och obstruera inte”.

Inom psykologin finns omfattande kunskap om hur vi kan förstå och främja förändring av mänskligt beteende, kunskap som är ovärderlig i hanteringen av en pandemi vars konsekvenser och spridning i stor utsträckning styrs av just människors beteenden. Som företrädare för psykologin och dess profession saknar jag därför i ministrarnas uttalanden andra möjliga förklaringar till varför människor gör avsteg från de beslutade riktlinjerna. Förklaringar som bygger på psykologisk kunskap, och som om de tillämpades skulle kunna främja människors motivation, uthållighet och förmåga att följa de utmanande restriktionerna. Som enskild individ är det svårt, kanske omöjligt, att verkligen förstå sin egen betydelse i relation till en hel befolkning och den sammantagna bilden för ett helt land. När människors uthållighet prövas hårt och/eller under lång tid, påverkar det motivationen, orken och förmågan att kämpa vidare. Den svenska pandemistrategin har sedan starten byggt på en idé om att invånarna både vill och kan bidra och uppoffra vissa behov för att värna andra. Så länge denna strategi gäller är det viktigt att våra beslutsfattare och ledare visar att de tror på folkets  förmåga. När ministrarna nu höjer röster och pekfingrar och talar om att vi obstruerar och  letar efter kryphål och undanflykter, signalerar de en sviktande tro på vår förmåga att vilja det goda, och detta riskerar att underminera vår vilja och ork att fortsätta.

I detta skede av pandemin behöver befolkningen tålmodiga beslutsfattare, som liksom kloka föräldrar uppvisar en tro på att barnen klarar mer än de själva tror, och som med kärlek uppmuntrar dem att försöka lite till, lite till. Och som när barnen faller, eller ger upp, säger ”Jag förstår att det här är jobbigt för dig, och jag ser hur mycket du vill och försöker. Du klarar det; res dig upp igen bara!”

Nyheter

SR har tagit till sig av kritiken

2021-08-18

Under våren reagerade många psykologer på att P1s Radiopsykologen skulle få en ny programledare s...

World Pride synliggör livsviktiga rättighetsfrågor

2021-08-13

Min första arbetsdag efter semestern sammanfaller med första dagen av World Pride. Att konstatera...

Hård ton inom politiken

2021-06-24

Det talas en hel del om den hårda tonen i politiken. Om polarisering, konflikter och angrepp. Vi...

Negativa effekter av psykologiska insatser

2021-06-22

På Vetenskapliga rådets möte i början av juni lyftes temat negativa effekter av psykologiska...

Att verka utifrån kunskap – inte tyckande och tro

2021-03-15

I oktober 2020 antogs Psykologförbundets nya och uppdaterade principer för Evidensbaserad...