2019-09-18

Budget 2020 löser inte problemen med ohälsotalen

ANDERS WAHLBERG & MARIA ENGGREN ZAVISIC.

Sveriges Psykologförbund läser med glädje att regeringen förslår en satsning på psykisk hälsa med en budgetökning om 300 miljoner kronor per år under tre år. Det är välkomna medel för landets barn- och ungdomspsykiska verksamhet. I dag är köerna långa och de nya medlen ska framför allt användas för att öka tillgängligheten och förbättra vården vilket innebär en förstärkning av de redan sedan tidigare öronmärkta 100 miljoner kronor.

Personalflykten stoppas inte med pengar

Det finns problem som inte enkelt löses med extra pengar. Det har varit och är svårt att rekrytera och behålla personal inom BUP. Många psykologer vittnar om en flykt från barn- och ungdomspsykiatrin p g a ett flertal arbetsmiljörelaterade problem som oacceptabel arbetsbörda, stress, mycket tid som måste läggas på administrativa uppgifter, obefintlig tid till återhämtning och kraftigt beskuren autonomi och kontroll över det egna arbetet. Därutöver en frustration över vårdgarantins utformning som styr fel i förhållande till behov. Dessa saker måste lösas om ohälsotalen bland unga ska sjunka.

Tidiga insatser nödvändiga för barn och unga

Sveriges Psykologförbundet saknar konkreta förslag i budgeten för att minska inflödet till psykiatrisk vård. Då ett barn blir föremål för insatser i den specialiserade vården har det brustit i flera tidigare led. Mödra- och barnhälsovården, skolan och elevhälsans förbyggande insatser, för att nämna några. Resurser måste satsas på de tidiga insatserna.

Fler psykologer behövs

Regeringens egen utredning God och nära vård har lämnat flera delbetänkanden som beskriver situationen och ger förslag till att lösa de stora utmaningarna för den framtida nära vården; psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar. Märkligt nog läser vi ingenting om hur detta ska lösas i föreliggande budget. Det behövs fler psykologer, som med rätt förutsättningar, arbetar i primärvården. Vi hoppas att detta kommer att beaktas i slutbetänkandet som presenteras under våren 2021 och kommande budgetpropositioner.

Privata vårdgivare ger upp med nya momspålagan

Privata vårdgivare är idag en självklarhet inom den svenska hälso- och sjukvården och utan dem skulle vårdekvationen inte gå ihop. Flera vårdprofessioner har varnat för konsekvenserna av de nya momsreglerna för egna företagare i vården, dvs att många småföretagare kommer lägga ner sin verksamhet och kanske helt lämna branschen. Vårdköerna riskerar med detta att förlängas ytterligare. I budgeten för 2020 föreslår regeringen ett tillfälligt statsbidrag som möjliggör för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget. Sveriges Psykologförbund är tveksamma till om detta räcker och mycket kritiska till att man momsbelägger nödvändig vård.

Nyheter

Gemensamma yrkesetiska utmaningar för Europas psykologer

2019-10-18

Sista helgen i september möttes psykologer från Nederländerna, Tjeckien, Storbritannien, Ryssland...

Ingen ska behöva kämpa ensam

2019-10-10

ANDERS WAHLBERG. Idag, den 10 oktober, är det World Mental Health Day. Årets tema handlar om att...

Konflikter på jobbet är en svårknäckt nöt

2019-09-25

JAIME ALEITE. När jag sitter i medlemsrådgivningen så får jag en hel del frågor om konflikter på...

Glädjen i att engagera sig i Psykologförbundet

2019-09-23

KRISTINA TAYLOR. På väg hem från Psifo:s årliga kompetensdagar i Västerås, ett mycket välordnat...

Budget 2020 löser inte problemen med ohälsotalen

2019-09-18

ANDERS WAHLBERG & MARIA ENGGREN ZAVISIC.