2019-09-18

Budget 2020 löser inte problemen med ohälsotalen

ANDERS WAHLBERG & MARIA ENGGREN ZAVISIC.

Sveriges Psykologförbund läser med glädje att regeringen förslår en satsning på psykisk hälsa med en budgetökning om 300 miljoner kronor per år under tre år. Det är välkomna medel för landets barn- och ungdomspsykiska verksamhet. I dag är köerna långa och de nya medlen ska framför allt användas för att öka tillgängligheten och förbättra vården vilket innebär en förstärkning av de redan sedan tidigare öronmärkta 100 miljoner kronor.

Personalflykten stoppas inte med pengar

Det finns problem som inte enkelt löses med extra pengar. Det har varit och är svårt att rekrytera och behålla personal inom BUP. Många psykologer vittnar om en flykt från barn- och ungdomspsykiatrin p g a ett flertal arbetsmiljörelaterade problem som oacceptabel arbetsbörda, stress, mycket tid som måste läggas på administrativa uppgifter, obefintlig tid till återhämtning och kraftigt beskuren autonomi och kontroll över det egna arbetet. Därutöver en frustration över vårdgarantins utformning som styr fel i förhållande till behov. Dessa saker måste lösas om ohälsotalen bland unga ska sjunka.

Tidiga insatser nödvändiga för barn och unga

Sveriges Psykologförbundet saknar konkreta förslag i budgeten för att minska inflödet till psykiatrisk vård. Då ett barn blir föremål för insatser i den specialiserade vården har det brustit i flera tidigare led. Mödra- och barnhälsovården, skolan och elevhälsans förbyggande insatser, för att nämna några. Resurser måste satsas på de tidiga insatserna.

Fler psykologer behövs

Regeringens egen utredning God och nära vård har lämnat flera delbetänkanden som beskriver situationen och ger förslag till att lösa de stora utmaningarna för den framtida nära vården; psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar. Märkligt nog läser vi ingenting om hur detta ska lösas i föreliggande budget. Det behövs fler psykologer, som med rätt förutsättningar, arbetar i primärvården. Vi hoppas att detta kommer att beaktas i slutbetänkandet som presenteras under våren 2021 och kommande budgetpropositioner.

Privata vårdgivare ger upp med nya momspålagan

Privata vårdgivare är idag en självklarhet inom den svenska hälso- och sjukvården och utan dem skulle vårdekvationen inte gå ihop. Flera vårdprofessioner har varnat för konsekvenserna av de nya momsreglerna för egna företagare i vården, dvs att många småföretagare kommer lägga ner sin verksamhet och kanske helt lämna branschen. Vårdköerna riskerar med detta att förlängas ytterligare. I budgeten för 2020 föreslår regeringen ett tillfälligt statsbidrag som möjliggör för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget. Sveriges Psykologförbund är tveksamma till om detta räcker och mycket kritiska till att man momsbelägger nödvändig vård.

Nyheter

Kristina Taylor: ”Staten behöver säkra tillgången på psykologisk kompetens”

2024-06-19

Kötiderna till barn- och ungdomspsykiatrin är på flera håll fortsatt oacceptabelt långa, och vi ä...

Tillitsbaserad styrning är ett av våra mål

2024-04-25

Den 28 april är det världsarbetsmiljödagen. FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, ILO-kommittén,...

Kristina Taylor: "Utan dig inget förbund!"

2024-04-11

I slutet av januari samlades ordförande i samtliga förbund inom LO, TCO och Saco för att samtala ...

Kristina Taylor: ”Vår demokrati är ett gemensamt ansvar”

2024-03-06

Som ordförande i Psykologförbundet blir jag ibland kontaktad av medlemmar i olika frågor. Frågorn...

Aktivisternas brev väcker viktiga frågor om demokratiska strukturer

2023-03-07

För några veckor sedan fick Psykologförbundet och ett stort antal andra fackförbund ett brev från...