2021-01-28
Hållbarhetsmål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.”
Jag listar alla tips som ges under detta mål eftersom jag tycker de är både spot on och tillgängliga: Engagera dig politiskt, Anordna ett evenemang, Känn till dina rättigheter, Utnyttja din demokratiska rätt, Var en mentor, Se till att ditt jobb tar socialt ansvar, Anordna en kurs i konflikthantering, Håll koll på nyheterna, Uppmana din kommun till inkludering, Se till att din skola är inkluderande, Lär känna människor i ditt område, Sätt ned foten mot våld mot kvinnor.
Målet om inkluderande samhällen är så klart alltid aktuellt, särskilt i ett globalt perspektiv. Men de senaste åren har frågorna om på vilka grunder/värden vi vill bygga våra samhällen och förhålla oss till varandra, och i vilken utsträckning vi som samhälls- och världsmedborgare upplever (eller kanske ens önskar) att vi ingår i ett kollektivt sammanhang där vi alla bär ett ansvar för inkludering, demokrati och mänskliga rättigheter blivit brännande heta och närmast existentiella. Kompromisser med ideologiska eller värdebaserade ställningstaganden präglar flera politiska områden och många människor upplever att det är svårt att skilja ut vad olika partier och aktörer står för. Vad händer med vår känsla av sammanhang och mening om vi alltmer förväntas ta ställning till realpolitiska överväganden istället för olika visioner och perspektiv om Det Goda Samhället? Även den fackliga rörelsen och civilsamhället påverkas av denna utveckling; en lägre organisationsgrad och generellt minskat föreningsengagemang gör att vi behöver fundera över och samtala om vad det beror på, och hur vi vill bemöta det.
Jag menar att valet bör vara att tydligt stå för hur vi menar att de professioner, den kunskapsbas och/eller de organisationer vi representerar kan bidra till samhällets utmaningar och därmed vara en del av ett gemensam problemformulering och ett gemensamt ansvarstagande, t ex när det gäller att verka för en omställning till ett hållbart samhälle. En annan viktig grundprincip som jag nämnt tidigare i mina hållbarhetsreflektioner – en som jag inte kan kompromissa med – är att stå emot trycket att välja sida, ”för eller emot”, ”rätt eller fel”. Det är ett tryck som börjar likna ett paradigm, och jag ser varje dag exempel på hur detta på olika nivåer får till konsekvens att vi förlorar kraft, intellektuell skärpa och kreativa, alternativa lösningar på olika problem och dilemman.