Vad innebär reglerna om korttidsarbete?

Sådana överenskommelser förutsätter att arbetsgivaren får ett statligt stöd som innebär att lönekostnaderna kan minska. Detta är en viktig åtgärd nu när många företag är pressade med anledning av covid-19.

Det finns en lag om stöd vid korttidsarbete som reglerar villkoren när arbetsgivaren vill använda sig av korttidsarbete. Tillväxtverket är handläggande myndighet (läs Tillväxtverkets FAQ här).
Regeringen har lagt fram förslag till ändring av lagen som en anpassning till den rådande situationen. Riksdagen fattade beslut om ändringarna den 2 april. Lagändringarna gäller retroaktivt från och med den 16 mars

Omfattas även anställda med tidsbegränsade anställningar? 
Även tidsbegränsat anställda arbetstagare kan omfattas av korttidsarbete med stöd av lag. Det bör dock uppmärksammas att lagstiftaren utgått ifrån att en arbetsgivare för att kunna få stöd i första hand måste ha undersökt om det är möjligt att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd, och som inte bedöms vara verksamhetskritisk. Detta kan resultera i att viss personal måste sägas upp medan andra får bli föremål för korttidsarbete. Bedömningen får göras i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos den aktuella arbetsgivaren.

Hur länge kan korttidsarbete pågå? 
Korttidspermittering kan i dag beviljas som längst i nio månader i följd. Regeringen föreslår (nov. 2020) att den tidsgränsen tillfälligt tas bort under perioden fram till den 30 juni 2021. I praktiken innebär det att korttidspermitteringar som har beviljats under 2020 kommer kunna förlängas med upp till ytterligare sju månader, eller som längst till 30 juni 2021.

Finns det något lönetak för stödet vid korttidsarbete? 
Ersättningen gäller löner upp till 44 000 kronor i månaden. För anställda med en högre lön kommer ersättningen till arbetsgivaren baseras på 44 000 kronor.  

• Läs mer om regeringens förlängning av krispaketen här.