Vad krävs för att statligt stöd vid korttidsarbete ska beviljas?

För att en kollektivavtalsbunden arbetsgivare ska kunna få statligt stöd krävs att ett centralt kollektivavtal avseende korttidsarbete finns mellan den fackliga organisationen och arbetsgivarorganisationen. Den faktiska omfattningen av korttidsarbetet ska därefter regleras av de lokala parterna i lokala kollektivavtal. Det är först när ett centralt avtal finns på avtalsområdet som lokala överenskommelser via föreningar eller central ombudsman kan träda ikraft. Lokala överenskommelser måste följa de tre stödnivåerna som stadgas i lagen. För att arbetsgivaren ska kunna erhålla statligt stöd måste arbetstidsminskningen uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.  

De centrala avtalen gäller under perioden 16 mars–31 december 2020. 

Även arbetsgivare utan kollektivavtal omfattas av reglerna om stöd vid korttidsarbete. Förutsättningarna för stöd är då följande: 

• Att ett individuellt skriftligt avtal ingås mellan arbetsgivaren och arbetstagaren efter det att korttidsarbete aktualiserats hos arbetsgivaren. Det innebär att varje arbetstagare själv måste ta ställning till om man vill delta i korttidsarbete. För att veta vad som överenskommits finns det krav på att avtalet är skriftligt. Det är inte möjligt att ingå ett avtal om korttidsarbete i samband med att arbetstagaren anställs. 
• Att minst 70 procent av arbetstagarna på en arbetsplats ska delta i korttidsarbetet under den perioden som det statliga stödet ges. Detta krav finns för att säkerställa att korttidsarbete bara används av en arbetsgivare om det finns ett verkligt behov. Behovet kan variera hos en arbetsgivare som har flera arbetsplatser. 

• Att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är samma för alla arbetstagare som deltar inom driftsenheten. 
• Att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är i enlighet med de tre stödnivåerna som anges i lagen. 

För att arbetsgivaren ska kunna erhålla statligt stöd måste arbetstidsminskningen uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.