Om de krispaket som infördes i våras
Förändringar i de krispaket som beslutades under våren har skett och förslag finns om förändringar även efter sommaren.
Uppdaterad information finns på regeringens hemsida.
Korttidsarbete
Reglerna om korttidsarbete innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten står för en större kostnad. Subventionsgraden har utökats kraftigt i jämförelse med de regler som tidigare gällt för korttidsarbete. Arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen.
Du har inte rätt till stöd om du är ensamföretagare i företagsformen enskild firma. Du kan dock, om alla andra förutsättningar är uppfyllda, få stöd om du är ägare och enda anställd i någon annan företagsform. Regeringen har dock aviserat att man arbetar vidare med den frågan.
Tidigare var inte arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj stödberättigande. Familjemedlemsundantaget har dock slopats för stödmånader som infaller under perioden fr.o.m. den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020. Därför kan stöd även sökas för familjemedlemmar som är anställda i arbetsgivarens företag.
Även arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel är efter beslutet i riksdagen den 2 april berättigade att söka stöd för korttidsarbete.
Slopade karensavdrag
Staten föreslogs tillfälligt ta hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14. För att minska smittspridningen i samhället slopades karensavdraget mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet. En förlängning fram till årsskiftet har föreslagits (sept -20) av dessa regler.
Likviditetsförstärkning via skattekontot
Förslaget innebar att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Ur krispaketet från 25 mars
(särskilt för små och medelstora företag)
En statlig företagsakut för drabbade små och medelstora företag inrättades. Förslagen överlämnades till riksdagen i en extra ändringsbudget.
En statlig lånegaranti
Förslaget innebar att staten garanterade 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt var livskraftiga. Garantin ställdes ut till bankerna som i sin tur gav ut garanterade lån till företagen. Lånegarantin riktade sig primärt till små och medelstora företag, men det fanns ingen formell begränsning på företagsstorlek för att kunna delta i programmet.
Riksgäldskontoret administrerar garantin och varje företag får låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Lånegarantierna bör kunna ställas ut snarast möjligt. Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter
En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna skedde under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalades. Nedsättningen gällde för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte översteg 25 000 kronor per månad. Det medförde en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslogs även en nedsättning av egenavgifterna. Den offentligfinansiella kostnaden av förslagen beräknades till 33 miljarder kronor.
Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher
För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter införde regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen var att staten bar 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. Stödet kunde sökas i efterhand och gällde för perioden 1 april – 30 juni.
Åtgärder riktade mot mindre företag
Egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet fick sänkt skatt. De nya reglerna innebar att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 fick sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kunde kvittas mot möjliga framtida förluster. Därmed kunde många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. Reglerna berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Dessutom utvidgades det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning. Det handlar om att även moms som redovisas årsvis från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021 omfattas. På så sätt kan många egenföretagare bland annat få anstånd med moms som annars betalas under våren, t.ex. den 12 maj.
Samlad myndighetsinformation till företag finns hos Verksamt och Tillväxtverket