Redaktörer: Patrik Gronostaj och Paula Richter
Den 12 januari 2019 hade Psykologi för hållbar utveckling, ett nätverk för engagerade i skärningspunkten mellan psykologi och hållbarhet, ett möte i Stockholm. Mötet diskuterade bland annat hur outforskat kunskapsområdet var i Sverige och kom fram till att starta en förening inom Psykologförbundet för att driva frågan, samt sammanställa en antologi utifrån de kunskaper som fanns. Tanken var att skapa utrymme för lärande och reflektion och på så sätt utvidga kunskaperna inom kåren. En redaktion tillsattes som arbetade fram en rapport redovisad vid Psykologförbundets Almedalsseminarier. Samma höst hade föreningen Psykologer för hållbar utveckling (PHU) sitt första årsmöte och blev därefter upptagen som nationell förening i Psykologförbundet.
Redaktörsgruppen fortsatte arbetet med antologin genom att efterlysa och kontakta presumtiva författare för att diskutera upplägg för och bidrag till handboken.
Författarna har därefter skrivit olika kapitel utifrån sina kunskapsområden och redaktörerna har arbetat med att få texterna att komplettera varandra och inkludera aktuell psykologisk forskning. Som mest fanns det 20 olika kapitelutkast, 6 av dem är kompletta hittills. Förhoppningen är att fler kapitel ska inkomma efter hand för att utöka och uppdatera antologin utifrån forskning och erfarenheter inom ämnet.
År 2022 har rapporteringen fortsatt om hur både samhälls- och ekosystem hotas allvarligt. Eskaleringen av den planetära krisen gör det livsnödvändigt att genomföra en radikal och snabb omställning av samhället. Förutsättningen för att bryta den dominerande ideologi som rättfärdigar en ekonomi utan hänsyn till ekologi, hälsa eller rättvisa är ett aktivt engagemang på samhällets alla nivåer. För att denna genomgripande förändring ska kunna ske behövs ökad kunskap, men främst implementering av befintlig kunskap och lösningar för förändring av rådande samhällsstruktur och normer.
Presentation av författare och kapitel
Linda Richter Sundberg, psykolog, filosofie doktor i folkhälsa samt forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, skriver om Implementeringsvetenskap och hur den kan hjälpa oss överbrygga gapet mellan forskning och praktik i Förändringens psykologi – Implementering av interventioner för ett hållbart samhälle
Viktoria Vingmarker, psykolog med mastersexamen i hållbar utveckling, klimathandläggare och författare, beskriver hur psykologiska fallgropar som “negative spillover” kan innebära hinder mot verklig förändring samt hur detta kan överbryggas i Går det att ta stora kliv med små steg?
Isabelle Letellier, filosofie doktor i psykologi och universitetslektor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet beskriver vikten av att öka den ekologiska medvetenheten, och därmed resiliensen, hos yngre barn genom ärlig pedagogik i Att öka ekologisk medvetenhet hos yngre barn: psykologiska insikter för en ärlig pedagogik.
Kali Andersson, Frida Hylander, Kata Nylén och Paula Richter utgör Klimatpsykologerna, ett nätverk av psykologer som arbetar med att stödja organisationer, företag och myndigheter i hållbarhetsarbetet. De skriver om en metod som kan underlätta ett effektivt omställningsarbete i Mot hög och långsiktig effekt.
Anna Derwinger Hallberg, psykolog och doktor i medicinsk vetenskap, demokratistrateg på Region Gotland, skriver om hur psykologisk kunskap om dialog kan bidra till ett framgångsrikt och rättvist omställningsarbete i Demokratins psykologi för hållbarhet.
Susanne Normann, forskare vid Nordland Research Institute som ska disputera år 2022, och Sigmund Elgarøy, specialistpsykolog och kontorschef på Finnmarkskontoret för Alternativ til vold, skriver om hur koloniala maktförhållanden påverkar omställningsarbete i Norge och riskerar att bli förödande för ursprungsbefolkningars levnadssätt och hälsa i Grønn kolonialisme i Sápmi.