2018-07-26

Bristfälligt stöd efter könsbekräftande behandling

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska personer med könsdysfori och som genomför könsbekräftande behandling erbjudas psykologiskt stöd både i samband vid utredning och efter könsbekräftad behandling. Men bristen på psykologer med spetskompetens inom området och tydliga uppföljningsprogram gör att många blir utan tillräckligt stöd.

Transpersoner utsätts i högre grad för diskriminering, våld och stigmatisering vilket ökar riskerna för psykisk ohälsa.

- Att leva med en stigmatiserad identitet innebär en utsatthet och en stress och därför har många en sämre hälsa och är i behov av psykologiskt stöd redan i början av utredningen. Vi ser också att det finns regionala skillnader. I vissa fall kan personen efter en könsbekräftad behandling bli hänvisad till primärvården som inte har den erfarenhet som krävs. Människor behöver veta att det finns transinkluderande vård tillgänglig, utan att behöva förklara eller försvara sin könsidentitet när de söker hjälp, säger Ulrika Sharifi, 1:e vice ordförande Sveriges Psykologförbund och leg. psykolog.

Antalet personer som får diagnosen könsdysfori (personer som inte identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln) och som söker för könsbekräftande åtgärder har ökat markant.  En sammanställning från Socialstyrelsen visar att 1 av 100.000 personer fick diagnosen år 2005, medan det 2015 var ungefär 8 av 100.000.

En jämförande studie 2017 (se länk nedan) mellan fem olika länder i Europa (Sverige, Spanien, Polen, Serbien och Georgien) visar att transpersoner i Sverige mådde näst sämst. Endast transpersoner i Georgien rapporterade sämre hälsa. I studien framkommer det att transvården är underprioriterad och inte möter de behov som finns.

- När nu antalet som söker hjälp ökar, blir den redan begränsade tillgången till stöd och behandling än mer påtaglig, med ännu längre väntetider som följd. Det är mycket olyckligt. Att behöva gå och vänta är en stor påfrestning som riskerar att öka den psykiska ohälsan.  Det kan dessutom medföra ett ytterligare ökat behov av psykologiskt stöd senare i processen. De utmaningar som fanns innan försvinner inte automatiskt i och med en medicinsk eller kirurgisk behandling, säger Ulrika Sharifi.

Även om den könsbekräftande behandlingen minskar könsdysforin finns många andra utmaningar som påverkar den psykiska hälsan hos transpersoner där ett kunnigt och psykologiskt stöd behövs. Det kan exempelvis gälla för en social övergång, dvs att utforska och börja leva sin könsidentitet. Det kan också innebära stöd för hur en kommer till rätta med sin psykiska hälsa och hur en förhåller sig till omgivningens reaktioner.

- Att genomgå en könsbekräftande behandling kan vara mycket påfrestande både psykiskt och socialt och nya utmaningar dyker upp efter hand.  Vi ser gärna att ett uppföljningsprogram för psykologisk behandling ingår redan i utredningsfasen och att det implementeras på alla de vårdinstanser som arbetar med utredning och behandling av köndysfori och att stödet kan anpassas utifrån individens behov och önskemål. Rätten till stöd ska inte bero på var i landet en bor, säger Ulrika Sharifi.

 

Nyheter

Nationellt nätverksmöte med Sveriges psykologers HBTQ nätverk

2018-10-01

Välkommen till årets nationella nätverksmöte i Stockholm lördagen den 27 oktober!

Projekt för att motverka psykisk ohälsa bland unga

2018-08-23

Vi är stolta över att vårt påbörjade projekt för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga ha...

Psykologer deltar i projektet Säker suicidprevention

2018-08-20

Syftet med projektet är att förbättra suicidpreventionen och förebygga upprepade suicidförsök, sa...

Förbundets medverkan under EuroPride 2018

2018-07-27

För Sveriges Psykologförbund är likabehandling och respekten för grundläggande mänskliga...

Bristfälligt stöd efter könsbekräftande behandling

2018-07-26

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska personer med könsdysfori och som genomför könsbekräftande...