2023-11-07
Ny rapport om kunskapsstyrning: "Expertgrupperna saknar nödvändig kompetens, fler professioner behövs!"
Representationen i "Nationellt system för kunskapsstyrning" domineras av läkare. Det gäller även expertgrupper där psykologi är avgörande för evidensbaserad vård. Psykologprofessionen finns endast i två av 34 grupper, visar Psykologförbundets kartläggning.
Sammansättningen av de expertgrupper som leder regionernas nationella system för kunskapsstyrning domineras av ett medicinskt perspektiv. Psykologer lyser nästan helt med sin frånvaro; även i expertgrupper där psykologi är en förutsättning för evidensbaserad vård och behandling, så som i området Barn och ungas hälsa, där enbart läkare utsetts som experter. Psykologprofessionen finns endast representerad i två av totalt 34 expertgrupper.
Även sjuksköterskor/omvårdnadspersonal saknas i flertalet grupper, liksom representanter för patientorganisationerna. Det visar Psykologförbundets rapport Nationellt system för kunskapsstyrning – hur involverad är psykologprofessionen?
– Om hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda en jämlik, kvalitetssäker och kunskapsbaserad vård, vilket är syftet med systemet för kunskapsstyrning, behöver sammansättningen av experter vara relevanta och representativa för de olika områden som grupperna ansvarar för, säger Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor och fortsätter:
– Det är inte rimligt att så många expertgrupper saknar relevant representation.
Arbetet i systemet för kunskapsstyrning leds i dag av 26 Nationella programområden (NPO) och 8 Nationella samverkansgrupper (NSG). Deras huvudsakliga uppgift är att fatta strategiska beslut, prioritera insatser, utse nationella arbetsgrupper, som ska ta fram kunskapsstöd, implementera nya behandlingar samt följa upp dessa – och som ska gälla för hela landet.
Psykologförbundets kartläggning visar att:
- 12 av totalt 34 grupper omfattar områden där psykologin/psykologisk behandling/vård dominerar eller utgör en viktig del.
- Tio av dessa 12 (där psykologin/psykologisk behandling/vård dominerar eller utgör en viktig del) saknar helt representation av psykologprofessionen.
- I endast en expertgrupp – NPO Psykisk hälsa – är psykologprofessionen ordentligt representerad (med två ledamöter och där psykolog innehar framträdande position som processledare), i den andra gruppen – NPO Nationellt primärvårdsråd – finns en psykolog men utan framträdande roll.
- Psykologer finns heller inte representerade i fem av de grupper som omfattar områden där psykologin bedöms utgöra viktigt komplement.
- Sjuksköterskor/omvårdnadsexperter saknas i flertalet av de granskade grupperna.
- Representanter för patienter, och därmed det viktiga patientperspektivet, saknas, med något undantag, i samtliga NPO/NSG.
- Representationen av läkare, och därmed det medicinska perspektivet, är helt dominerande.
Med denna sammansättning av experter saknar kunskapsstyrningssystemet nödvändig kompetens och förutsättningar för att kunna identifiera utvecklingsbehov, menar Kristina Taylor. Grundfelet ligger i förordnandeprocessen. För att få till en bättre representation föreslår Psykologförbundet därför att processen att utse experter behöver reformeras (läs mer om Psykologförbundets förslag i debattartikeln ”Fler professioner behövs i kunskapsstyrningen”i Dagens Medicin.se
– I Systemet för kunskapsstyrning finns stor potential att organisera en lärande och smart hälso- och sjukvård med patienten i centrum, säger Kristina Taylor och fortsätter:
– Men för att nå dit behövs bred sammansättning av experter, där såväl patientperspektivet som relevanta kompetensområden finns representerade; endast då kan systemet bidra till en god och patientsäker vård som genomsyras av evidens, erfarenhet och professionalitet.
Här kan du läsa