2021-04-20

Otillräckliga satsningar i regeringens vårbudget

I vårändringsbudgeten satsar regeringen bland annat på sommarkurser, betygsprövning och lovskola för barn och unga. Men Psykologförbundet anser inte att satsningen är tillräcklig. ”Regeringens kvantitativa åtgärder riskerar att inte vara till någon nytta för en stor grupp ungdomar”, säger Kristina Taylor, förbundsordförande Psykologförbundet.

Den 15 april överlämnade regeringen riktlinjerna för den ekonomiska politiken och vårändringsbudgeten. Pandemin har gett upphov till allvarliga följdverkningar i hela samhället. För att fortsatt stötta livskraftiga företag och öka tryggheten för anställda har regeringen föreslagit att flera av de tillfälliga åtgärderna förlängs ytterligare. 

Skolan
För många barn och unga har pandemin försvårat möjligheten att tillgodogöra sig kunskaper i skolan och riskerar ofullständiga betyg och en svag start på arbetsmarknaden. Regeringen satsar därför extra resurser på sommarkurser, betygsprövning och lovskola.

Psykologförbundet menar att det är viktigt att satsa på de barn och unga som under pandemin haft svårt att tillgodogöra sig kunskap, på grund av distansundervisning och isolering. En av de viktigaste friskfaktorerna för psykisk hälsa är genomgången grundskola med godkända betyg. En förstärkning av resurser till elevhälsan hade varit önskvärd.

Utöver ansvaret på den enskilde eleven innebär lovskola också ett stort ansvar på föräldrar att motivera och se till att deras barn deltar som tänkt i undervisningen. 

- Vi vet hur tufft det är för alla de föräldrar som kämpar med barn som av olika skäl stannar hemma när de förväntas vara i skolan, och att sträcka ut denna kamp också över loven menar vi är orimligt, och kan få ytterligare negativa konsekvenser för många redan belastade familjer, säger Kristina Taylor, förbundsordförande Psykologförbundet. 

Villkorspolitik
Regeringen avser att förlänga kompensationen till arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala. Denna åtgärd med anledning av covid-19 syftar till att underlätta ekonomiskt för arbetsgivare och företag. Åtgärden gäller för närvarande till den 30 april 2021 och förlängs enligt förslaget i en kommande ändringsbudget från den 1 maj till den 30 juni 2021.

Ytterligare föreslås bland annat ersättning för karensavdrag för anställda, ersättning till egenföretagare för de första 14 karensdagarna, ersättning till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper, undantag i sjukförsäkringen vid inställd vård och rehabilitering samt läkarintygsfri tid. 

Psykologförbundet välkomnar att regeringen fortsatt underlättar för förtag och arbetstagare att kunna arbeta och behålla jobben. Vi noterar dock att satsningar är av kortsiktig karaktär i syfte att ta oss igenom pandemin och att mer långsiktiga lösningar saknas. Vår förhoppning är att dessa kommer att presenteras i höstens budgetproposition.

Psykisk hälsa
Regeringen förslår en resursförstärkning till barnets rättigheter med 45 000 000 kronor till organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer för att möta ökade behov till följd av pandemin. Stödverksamheten syftar till att lindra den utsatthet som drabbar barn när de exempelvis inte kan gå till skolan, delta i fritidsverksamheter eller måste isolera sig i hemmet. Sådan isolering riskerar att öka förekomsten av våld, kontroll och missbruk i hemmet samt bidra till ökad psykisk ohälsa. Insatserna kan avse bl.a. ökad närvaro på internet och annat stöd till utsatta barn.

Även organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer rapporterar om en ökad efterfrågan från delvis nya grupper som drabbats av exempelvis ohälsa, arbetslöshet och bostadslöshet till följd av pandemin. I syfte att mildra dessa konsekvenser och möta behoven av sociala och humanitära insatser bör ytterligare medel tillföras. Förslaget är en resursförstärkning med 50 000 000 kronor.

Förebyggande och hälsofrämjande insatser är avgörande för att minska förekomst av psykisk ohälsa hos barn och unga.

Psykologförbundet anser att civilsamhället har en mycket viktig roll att spela och har lång erfarenhet av att organisera sig inom området psykisk ohälsa. Men det får inte tyngas av ansvar som borde innehas av samhällets offentliga vård och omsorg, i den mån dessa inte kunnat leva upp till befolkningens behov.

Förbundet ser det som centralt att vi fortsätter att problematisera kring och förtydliga roller och ansvarsområden för å ena sidan sjukvård (primärvård och specialistvård), å andra sidan hälsovård (MVC/BVC, elevhälsa, företagshälsovård), och å tredje sidan civilsamhället. Vi vill därför att stöd ges, utöver till civilsamhället, även till exempelvis elevhälsa, studenthälsa och FHV för att stärka utsatta grupper i samhället, genom professionsbaserade hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Nyheter

Välkomna slutsatser i utredning – men helhetsperspektivet behöver värnas

2021-05-06

Psykologförbundet välkomnar slutsatserna som presenteras i betänkandet Sammanhållen god och nära...

Hårresande lagstiftning för intellektuellt funktionsnedsatta

2021-04-29

"Det är hårresande att lagstiftningen kring intellektuellt funktionsnedsatta som begått brott...

Vill du arbeta med företagarfrågor i förbundets nya råd?

2021-04-23

Kongressen 2020 beslutade att ett företagarråd ska inrättas och valberedningen söker nu ledamöter...

Otillräckliga satsningar i regeringens vårbudget

2021-04-20

I vårändringsbudgeten satsar regeringen bland annat på sommarkurser, betygsprövning och lovskola...

DN: För många elever per skolpsykolog i landet

2021-04-13

Psykologförbundets riktmärke är att en psykolog ska ha ansvar för högst 500 elever – men i dag ha...