2021-05-06

Välkomna slutsatser i utredning – men helhetsperspektivet behöver värnas

Psykologförbundet välkomnar slutsatserna som presenteras i betänkandet Sammanhållen god och nära vård för barn och unga, som nyligen överlämnades till regeringen. "Med den vikt som läggs vid helhetsperspektivet är det dock olyckligt att utredningen separerar elevhälsans medicinska insatser från dess helhetsuppdrag", säger Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor.

Svensk lagstiftning är tydlig när det gäller elevhälsan: Den ska vara samlad, med samtliga elevhälsoprofessioner representerade i tvärprofessionella team. Verkligheten ser dock ofta annorlunda ut. I denna, liksom i andra utredningar, lyfter man tydligt vikten av helhetsperspektiv på barn och unga och att elevhälsans samlande och sammanhållna funktion behöver stärkas och utvecklas.
- Vi behöver ett bättre och utökat samarbete mellan professionerna i elevhälsan om vi ska kunna uppfylla lagstiftningen, säger Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor. Därför är det lite olyckligt att utredningens uppdrag fokuserade på bara den medicinska delen av elevhälsan.

Bra med krav på samverkan


I sak står hon dock bakom utredningens slutsatser. Behovet av ett helhetsperspektiv på barn och ungas hälsa, ett skärpt fokus på den psykiska hälsan och ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa, är mycket välkommet. Förslaget att primärvården tar över ansvaret även för det psykiska vårdbehovet innebär att primärvården behöver stärkas med rätt resurser och kompetens.
- Här föreslås ett stärkt partnerskap mellan primärvård och elevhälsa, samt en lagstiftning om att regionen måste samverka med skolans huvudmän när det gäller planering och utveckling av hälso- och sjukvården till barn och unga. Det är bra, säger Kristina Taylor.

Har efterfrågats av psykologer länge


I utredningen pekas också på behovet att det behövs samordning även med socialtjänsten och den specialiserade vården, och att den specialiserade vården ska stärka sin rådgivande roll och därmed vara mer tillgänglig för primärvård och elevhälsa.
- Allt detta är slutsatser som psykologer verksamma inom primärvård, BUP och elevhälsa sett behov av länge. Men för att förslagen ska vara möjliga att genomföra krävs nu krafttag när det gäller kunskaps- och kompetensförsörjningen, konstaterar Kristina Taylor.
På många håll i landet finns ett underskott på psykologer, liksom ett stort behov av psykologisk kunskap på lednings- och strategiska nivåer i organisationerna. För att betänkandets förslag ska kunna genomföras behöver detta åtgärdas.

Ställer krav på åtgärder

- Det krävs också vissa förutsättningar för att samverkan mellan olika verksamheter och olika huvudmän ska vara möjligt, tillägger Kristna Taylor.
Det kan handla om uppdragsbeskrivningar, lokala riktlinjer, upphandlingskrav och uttalat gemensamt ansvar för samverkan. Det här fungerar oftast inte idag
- Våra medlemmar vittnar om att även när ett behov av samverkan är tydligt identifierat, kan det försvåras eller omöjliggörs på grund av administrativa hinder och otydlig ansvarsfördelning, säger Kristina Taylor.

Nyheter

Ny rapport: "Mänskliga beteenden grundläggande för pandemin"

2021-06-14

Mänskliga beteenden påverkar i hög grad smittspridningen under pandemin och den vaccinationskampa...

Psykologförbundet på Altinget debatt "Studenter måste ges förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden"

2021-06-11

Rekordmånga har studerat på universitet och högskola under pandemin. Men de nyutexaminerade komme...

Psykologförbundet om förslagen i regeringens utredning

2021-06-07

I dag kom regeringens förslag om förändringar av anställningsskyddet, kompetensutveckling samt...

SR:s nya ordförande: ”Jag har vad som krävs för uppdraget”

2021-05-31

Kommande verksamhetsår ska Studeranderådet ledas av psykologstudenterna Clara Söderstjerna och...

Stort intresse för digital träff för primärvårdspsykologer

2021-05-28

Trots kort betänketid blev uppslutningen stor då Nätverket för primärvårdspsykologer nyligen...