Vad gäller för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid höjd beredskap?

Totalförsvarsplikten omfattar alla medborgare och bosatta i Sverige som är mellan 16 och 70 år. Den är uppdelad i tre delar, värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Den gäller inte bara militärt försvar utan kan också gälla vid till exempel naturkatastrofer.

De som är värnpliktiga och civilpliktiga utbildas inom försvaret, värnpliktiga som militärer och civilpliktiga med civila uppgifter, som t.ex. hälso- och sjukvårdspersonal. Värnpliktiga och civilpliktiga krigsplaceras efter utbildningen.

Allmän tjänsteplikt innebär att man fullgör civila uppgifter som är viktiga för totalförsvaret. Det kan innebära att man fullgör sina vanliga arbetsuppgifter i sin vanliga anställning som hälso- och sjukvårdspersonal eller att man blir anvisad andra arbetsuppgifter av en myndighet. Krigsplacering kan här göras av en arbetsgivare, så att man blir krigsplacerad i sin vanliga anställning i till exempel en region..

Civilplikt och allmän tjänsteplikt är vilande just nu. För att civilplikt och allmän tjänsteplikt ska bli aktuella krävs att regeringen fattar särskilda beslut om det, vilket kan göras vid höjd beredskap.

Krigsplacering utgör framförallt ett planeringsverktyg för totalförsvaret.

Läs mer om totalförsvarsplikten här:

• MSB

• Vägledning för verksamma i regioner.

• Vägledning för verksamma i  kommuner.

• Plikt och prövningsverket

• Försvarsmakten

• Vad som är ditt eget ansvar finns att läsa på Krisinformation.se

• Utredningen; Hälso- och sjukvårdens beredskap SOU 2022:6.