Vad får jag skriva om min arbetsgivare i sociala medier?

Jenny Wahlbäck, ombudsman och jurist

Att ha åsikter och prata med vänner och kollegor om sin arbetsplats och chef är i sig inget ovanligt men att dela denna information i sociala medier är ett förhållandevis nytt fenomen som skapat ett oklart rättsläge. I sociala medier kan ens uttalande nämligen nå en vid krets av människor och få en spridning som man kanske inledningsvis inte hade räknat med.

När det kommer till att uttala sig om sin arbetsgivare finns det två motstående principer som aktualiseras. Å ena sidan den grundlagstadgade yttrandefriheten och å andra sidan lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren innebärande att man inte får skada denne.

Den bransch man arbetar inom påverkar hur långtgående ens yttrandefrihet respektive lojalitetsplikt är. Det är en glidande skala där en person som arbetar statligt kan sägas ha en något mer långtgående yttrandefrihet genom såväl meddelarfrihet och efterforskningsförbud än en privatanställd person som ofta har en starkare bundenhet till lojalitetsplikten. Förhållandet mellan yttrandefriheten och lojalitetsplikten kan också regleras i kollektivavtalet.

Givetvis får man rikta kritik avseende missförhållanden gentemot sin arbetsgivare. Om ett problem uppstår bör man dock i första hand ta upp detta med arbetsgivaren direkt och ge denne en chans att bemöta kritiken. Lojalitetsplikten innebär således riktlinjer för hur och var kritik framförs, det vill säga konstruktivt och initialt direkt till arbetsgivaren. Skulle man inte vinna gehör hos arbetsgivaren kan man ta upp frågan med sin fackliga företrädare eller förbundet centralt.

Överväger man att uppmärksamma frågan i exempelvis sociala medier bör man dock tänka efter både en och två gånger om informationen lämpar sig för spridning utanför arbetsplatsen och hur man i så fall uttrycker sig. Personangrepp och kränkningar är aldrig acceptabelt utan kritiken bör alltid vara konstruktiv och syfta till att skapa en positiv förändring. Skulle ens uttalanden om arbetsgivaren bedömas utgöra ett brott mot lojalitetsplikten kan det komma att innebära att arbetsgivaren vidtar arbetsrättsliga åtgärder. Skadeståndsskyldighet enligt lag om skydd för företagshemligheter kan även det aktualiseras om uttalandet innebär att företagshemligheter avslöjas.

Vad man skriver som privatperson och som inte rör arbetsgivaren kan dock först efter en intresseavvägning läggas till grund för arbetsrättsliga åtgärder. Arbetsgivarens intresse av att den anställde frånhåller sig vissa uttalanden ska överväga den anställdes intressen att göra dessa, jämför AD 2012 nr 25.

Avslutningsvis bör man tänka på att omständigheten att uttalandet sker i sociala medier inte innebär en förmildrande omständighet. Ett brott är ett brott oberoende av om det sker i en digital miljö. Därtill bör man komma ihåg att ett uttalande kan få vid spridning i sociala medier och dessutom kan finnas kvar för en lång tid och därmed ses av potentiella framtida chefer. Tänk därför efter om du verkligen kan stå för ditt uttalande nu – och om tio år.