Driven (i efterhand betraktat) av lutherska och småländska värderingar, sysselsatt i ett antal korta anställningar i verkstad, på SCB, Statens institut för folkhälsan, Beckomberga m.fl. Grubblande över mig själv tipsades jag om ”Psykoteknikerutredningen” 1955. Läste psykologi, sociologi, pedagogik, praktisk filosofi på Stockholms högskola. Läste och utövade Zenbuddism. (Gör också så nu av och till).
Praktikant och amanuens på Psykotekniska Institutet i Stockhholm.1958-62 jobbade bl.a. med Tomas Tranströmer med anlagsundersökningar för yrkesval under den yvigt kreative föreståndaren Valdemar Fellenius. Sökte till PA-rådets urvalsverksamhet i Sthlm. Fick jobb där på villkor att jag först öppnade API i Umeå och stannade där i ett halvår.
Chef för runt 20 anställda. Det blev 3 1/2 år. Ingen ville avlösa mig förrän Kurt Bronner gjorde detta 1965. Åter till boende i Sthlm och ett frekvent resande norrut. Masstestningar av aspiranter till befattningar som arbetsledare, skogsmaskinförare, lokförare m.fl. Flyttade till PA-rådets malmökontor 1968. Blev mera anlagsundersökningar och urval – också för chefsbefattningar. Dessutom konsultationsuppdrag - attitydundersökningar, personalplanering organisationsöversyner m.m.
Vändpunkt hösten 71 i och med ett sensitivitetslab för kontoret. Började mer och mer ägna mig åt individ- grupp- och organisationsutveckling väsentligen med gruppdynamiska metoder. Såväl inom organisationer som via externa kurser. Action research. Sannolikt är jag den som i Sverige genomfört flest kurser namngivna och marknadsförda som ”Sensitivitetslaboratorium” Den sista 1982.
Detta år slogs PA-rådet ihop med ALI- RATI. Svenska Managementgruppen bildades. Jag slutade 1988 och öppnade Intrinsic Kompetensutveckling AB. Verksam till 2002. Min fru har nu företaget som plattform för sin terapi och konsultation.
Att anlags- och urvalstesta var i hög grad att umgås med mätvärden och stanineskalor. Att analysera, bedöma, ge råd, skriva utlåtanden och egentligen på vacklande grunder - döma. Ett grundantagande var att personligheten är en konstant, oföränderlig entitet också i olika miljöer och sociala sammanhang. Ett annat att språket i ett utlåtande/en avrapportering har samma innebörd för sändare och mottagare. Tvivel på detta och andra dubier fick mig att känna mig obekväm.
Deltagandet i labbet hösten 71 kändes som en metamorfos. En känslomässig omvälvning och en plötslig och fördjupad, intellektuell förståelse av abstrakta begrepp. T.ex. sociotekniska system, upplevelsepedagogik, medvetandegörande, feed-back m.m. Initiativtagare till labbet var Malmöchefen Arne Derefeldt. Tränare bl.a. Gunnar Hjelholt och Gurth Higgin,Hjelholt ur organisationen EIT (European Institute for Transnational Studies of Groups and Organisations), Higgins ur Tavistock.
Båda utbildade av den äldre amerikanska motsvarigheten NTL (National Training Laboratories). EIT ordnade en skandinavisk tränarutbildning, ledd av Trygve Johnstad och Gori Ehrenskjöld omfattande 6-7 veckor under ett drygt års tid. Jag deltog 72-73 tillsammans med bl.a. en grupp från Socialhögskolan i Lund (Jenny Ljunghill, Sven Marke, Erik Olsson), redan tidigare verksamma i Gruppterapeutiskt forum. Andra tränarutbildningar ordnades av EIT vid ett universitet i Belgien och ett i Wien.
En spännande och intensiv tid följde. Internatvistelser med öppna och företagsinterna kurser. När det gällde sensilabben: varje på nytt ställe (i Sverige eller övriga Europa) för att inte påverkas av minnen och miljö. En slitsam och sprakande tillvaro. En grundvärdering i verksamheten var att den kunskap som behövs för utveckling av individ, grupp och organisation i hög grad finns hos vederbörande i fokus.
Kursledarens (psykologens, tränarens,) roll var katalysatorns. Att locka fram det förborgade kunnandet och den kreativa samverkan. Att belysa makt- och ledarskapsaspekter. Att genom att koncentrera uppmärksamheten på här och nu, tina (unfreeze), utveckla (move) och stadga (refreeze) psykiska strukturer. Allt i enlighet med etiska regler framtagna av Bengt Göransson i PA-rådets ledning, stadfästa av arbetsmarknadens parter.
De gruppdynamiska metoderna, särskilt sensitivitetsträningen, uppmärksammades i media. Helt övervägande negativt. I tider av 68-rörelsens dyningar, uppståndelsen kring löntagarfonds-debatten, LAS och MBL och annat. Också, tror jag, för att utbildningsmålen och den pedagogiska metodiken inte lät sig beskrivas särskilt precist i förväg. Jag och förmodligen många kollegor med mig togs på sängen av det kraftiga ifrågasättandet. Jag var naiv och underskattade effekten av att spela flipperspel med maktstrukturer som hierarkier, revir, monopol, kontroll, byråkratier etc.
Mina bevekelsegrunder var missionärens men jag (vi) tillskrevs allehanda vådliga och omstörtande motiv. Arbetsgivarna såg kommunistisk infiltration. SAF ombildades från förhandlingsorganisation till värderingsbildare. Fackliga ledare anade kapitalistisk subversiv verksamhet. Psykiatriprofessorer varnade för sjukdom och självmord. Psykoterapeuter för charlataneri. Något som inte hindrade psykoterapeuter att några år senare starta AGSLO, väsentligen med samma metoder som sensiträningen.
Journalister såg hjärntvätt. Inom kyrkan såg man gudlöshet och skilsmässor. Biskop Ingemar Ström tyckte sig känna igen ”den tysta revolutionen”. Ekonomer befarade rivalitet ifråga om konsultverksamhet i ledarskap och organisation. Positivistiska vetenskapsmän dömde ut undervisningsmetoden eftersom den inte skulle kunna mätas och kontrolleras.
Missionären blev kokt levande av kannibaler. Kom undan skållad med bettstora köttbitar bortslitna ur själen och ett avgångsvederlag när M-gruppens malmökontor lades ner. Upplevde svek från Psykologförbundets sida och gick tillsammans med en grupp kollegor ur. Återinträdde 2011. Nu i Seniorpsykologerna Södra.
Etablissemang som krossar opposition lär ta över motståndarnas argument och vapen sägs det. Så blev det nog i detta fall. Jan Carlzon”Riv pyramiderna”. En pater i jesuitkyrkan i Heidelberg fixade år 2002 med mig i församlingen ”minibikupor” under sin predikan. Handelshögskolan i Stockholm använder gruppdynamik i sina kurser. Så ock försvarsmakten i stor omfattning.
Inte sensitivitetsträning men i hög grad andra gruppdynamiska metoder har kommit att användas i grupp- och organisationsutveckling i näringsliv, förvaltning, kyrka och försvar. Detta för att påverka, lära ut och förändra. Underhållningsbranschen tog tillfället i akt för att roa. ”Robinson” och ”Big Brother” är exempel ur utslagnings- och förnedringsrepertoiren i TV där metoder hämtats från gruppdynamisk pedagogik.
I sökandet efter nya potenta grepp för att utveckla individer fortbildade jag mig. På 70-talet några kortare visiter på Esalen Institute, Big Sur, California bl. Gestalt, Provocative Terapi och Non Directive. Senare en månad hos Zerka Moreno i Psykodrama i Beacon USA. Många veckor i Reicheansk kropp-psyke-terapi. Däribland med Malcolm Brown och Catherine Ennis/Björn Blumenthal och Inga Allwood; en dryg månad, varav en vecka i f.d. Vidkun Quislings residens i Oslo.(Vid den tiden jordmorskole).
Dansade då en dans med Reichs dotter Eva – inte så bra. Deltog i Björns egna kurser Vegetoterapi och träffade Lillemor Johnsen. En sejour med Alexander Lowe -Bioenergetics i Rättvik. For till Santa Cruz och Palo Alto i California med flera ställen i USA för att under många veckor lära Neuro Linguistic Programing (NLP) och tog John Grinder och Judith Deloizier m.fl. ur den amerikanska staben till Sverige för kurser.
Tog initiativ till och genomförde några internatkurser runt om i landet i nämnda läror, men använde dem väsentligen som avsnitt i företagsinterna arrangemang. (T.ex. rollspel - psykodrama - i ledarutbildning.) Kom återigen i revirstrid vid en demonstration av kropp- psyke-metoder för sjukgymnaster. De anatomiskt mekanistiskt rörelsefokuserade förskräcktes och tänkte anmäla mig till Socialstyrelsen. Blev ej så.
Jag arbetade i egen regi (Intrinsic Kompetensutveckling AB) från 1988 inom ett par koncerner med bl.a. att utveckla ledningsgrupper och skapa s.k. självstyrande grupper. Efter en konferens i London om Service Management 1992 lanserade jag också servicekvalitetsundersökningar genom djupintervjuer. Speciellt hur R & D-enheter inom en koncern sköter sig. (Cementa, Heidelberg Zement, Alfa Laval, Arla). Därmed ett erkännande åt det talade språket som kommunikationsmedel. Denna drapa är ett försök till hommage åt det skrivna.
Efterskrift
I min verksamhet har jag alltid varit noga med att jag inte bedriver terapi eller behandling. Av flera skäl. Ett i tro på att icke diagnosticerade människor i grupp har resurser att tillsammans lösa problem och att utvecklas. Ett i vilja att inte bidra till att onödigtvis patologisera känslor, tankar och handlingar. Jfr Läkare med gränser. Ett för att slippa tvingas skriva journaler. Ett, slutligen, för att inte attrahera personer med uppenbara behov av vårdinsatser.
När jag läser det jag skrivit undrar jag vad jag egentligen har uträttat när det gäller enskilda individers utveckling. Skeptisk till alla gjorda kursvärderingar – spontana eller ombedda - fritt formulerade eller i allehanda skalor under, just efter, en tid efter eller i samband med uppföljningar - positiva och negativa. För mig själv har det varit spännande, roligt, deprimerande, jobbigt och annat.
Om jag själv utvecklats? Osäkert. Den mest djupgående och integrerade förändringen i ens psykiska repertoar är man möjligen per definition inte medveten om. Kanske borde jag blivit ingenjör eller bonde. Alexander Lowe fann sin lisa på äldre dagar i segling.
Frågan om utvecklingsresultat är ju förknippad med hur man definierar personlighet; människa; individ. Det är viktigt, tycker jag, att ha klart för sig att det finns många modeller (filosofiska, politiska, psykologiska, religiösa, biologiska, neurologiska etc.) och att ingen ensam är tillräcklig eller bör vara hegemoniskt överst.
Bara för att man i hjärnan inte hittat centra för olika psykiska företeelser (G Hesslow, M Ingvar m.fl.) innebär ju detta inte att dessa företeelser inte finns. Evidenskravet i det naturvetenskapliga tänkandet har kontaminerat hela samhällsdebatten. Nu kommer jag utanför ämnet och då är det bäst att sluta.
Resultat på grupp- och organisationsnivå är det ibland lättare att peka på, men inte alltid helt entydigt. Att obefordrad personal utbildades till och gavs uppgifter som specialister och arbets-ledare haft gjorde att den gängse ”befattningsbilden” förändrades.
Tydligast kanske inom industrin. Förman, verkmästare, kvalitetsansvarig, produktionstekniker, överingenjör m.fl. blev ovanligare titlar. Fackförbundet SALF ersattes av LEDARNA. Min insats i förändringsprocessen var självfallet en av väldigt mångas. Mer omfattande konsultation och utbildning inom organisationer genomförde jag inom Volvo Flygmotor (nu Aero), LKAB. Cementa/Heidelberg Zement), White arkitekter, Flygt, Theorells, BPA, Autoliv, Tripasin, Sydkraft, Leo, kommuner, landsting.
Arkeologin hittar både skärvor och boplatser. Hoppas att denna skrivning kan bidra till bilden av de utövande psykologernas historia.
För dem som fortfarande tror på att ett skrivet språk kan ge behållning finns massor med litteratur att läsa. En bra bok om sensitivitetsträning är
Golembiewski, Blumberg: ”Sensitivity training and the laboratory approach”. FE Peacock. Publishers Inc. Itasca. Illinois 1978. Några principer vid sensititvetsträning:
Upplev – gör erfarenheter – först, bygg teorin därefter
Om ingen är expert - gruppens resultat blir bättre än den individuellt bästes
Det går att lära på väsentligen två sätt – genom att foga kunskap i redan etablerade variabler resp. etablera nya variabler (dimensioner, synsätt, kontakter med verkligheten). Om du har förstått något har du inte begripit. Eller omvänt. (Jfr Zazon)
Personregister
Allwood Inga
Blumenthal Björn
Bronner Kurt
Brown Malcolm
Carlsson Jan
Deloizier Judith
Derefeldt Arne
Ehrenskjöld Gori
Ennis Catherine
Fellenius Valdemar
Grinder John
Göransson Bengt
Hesslow G
Higgin Gurth
Hjelholt Gunnar
Ingvar M
Johnsen Lillemor
Johnstad Trygve
Lindlöf Sven-Lennart
Ljunghill Jenny
Lowen Alexander
Marke Sven
Moreno Zerka
Olsson Erik
Quisling Vidkun
Ström Ingemar
Tranströmer Tomas
Förkortningar
AGSLO Arbetsgruppen för studium av ledarskap och organisation
ALI-RATI Arbetsledareinstitutet-Rationaliseringstekniska Institutet (nu M-gruppen)
APU Arbetspsykologisk utredning
EIT European Institute for Transnational Studies of Groups and Organizations
M-gruppen Se ALI-RATI
NKI Nordiska korrespondensinstitutet
NTL National Training Laboratories
PA-rådet Personaladministrativa rådet
SAF Svenska Arbetsgivareföreningen
SALF Svenska Arbetsledareförbundet