Medlemssbrev mars 2022

2022 år Löneöversyn.

I det lönesättande samtalet kommer Sveriges Psykologförbund och Region Stockholm inom snar framtid ha en överläggning, inför löneöversyn 2022. Om löneprocessen kommer att bli försenad som förra året vet vi inte än. Vi inväntar information om den tredje vågen av Corona. Årets löneöversyn ska i alla fall genomföras enligt den s.k. dialogmodellen: chef – medarbetare.

Med anledning av detta ber vi dig beakta följande:

  1. De lönesättande samtalen kommer att föras i snar framtid. Din lokala chef tar initiativ till detta samtal.
  2. Din lönesättande chef skall i dialog med dig informera dig om din lön och motivera nivåsättningen av din nya lön. Löneförhöjningen utgår från 1 april 2021.
  3. Det förutsätts att du och din chef vid detta samtalstillfälle formulerar bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bägge sidor. Vidare ska en uppföljning av åstadkomna resultat ske så att en koppling till lön göras.
  4. Vidare förutsätts att det finns väl kända och diskuterade lönekriterier rörande er verksamhet där det framgår hur arbetsinsatserna värderas och hur dessa lönekriterier är kopplat till verksamhetens uppdrag och mål.
  5. Åberopa gärna såväl befattningsanknutna som individuella faktorer. Exempel på den första kan vara arbete med särskilda krav på utbildning och/eller kompetens, ansvar, mångsidighet i arbetsuppgifterna, svårighetsgrad och marknadskrafternas inverkan i ett personalförsörjningsperspektiv. Exempel på individuella faktorer är kunskap, omdöme, kreativitet, engagemang och resultat i arbetet.
  6. De av arbetsgivaren till dig i dialog meddelade lönen kommer att avstämmas med Sveriges Psykologförbund. Efter detta anses arbetsgivarens förslag fastställt och de nya lönerna kan betalas ut.
  7. Eventuella frågor, synpunkter m.m. besvaras av Liisa Holtay. Titta också på förbundets hemsida. Där finns ytterligare tips och information om denna löneöversynsmodell.

Nya löner 2021 för Region Stockholm inlagda i Saco LöneSök

Inför avstämningen tar Liisa Holtay tacksamt emot kommentarer från er kring hur lönedialogen har förts på er arbetsplats.

Uppdatera dina uppgifter på "Min sida"
Gå in på ”Mina sidor” i förbundets hemsida för att se dina egna uppgifter och ändra dem om de inte stämmer. Uppdatera din egen senaste lön och en aktuell arbetsplats/län. Om du inte fått mail från vår förening den senaste tiden så har vi inte din aktuella mailadress.

Region Stockholm ger bonus och extra semesterdagar till medarbete

Politiker i Region Stockholm har fattat beslut om att ge en bonus på 10 000 kr till alla vårdanställda medarbetare inom Regionen. Dessutom ger man medarbetarna ytterligare 4 extra Covid återhämtningsdagar.

Fackförbund kräver kompensation för skenande inflation

Flera fackförbund kräver löneökning utöver de centrala avtalen för att kompensera för den skenande inflationen. Inom LO kollektivet och transport har Volvo gått med på 3 % löneökning istället för 2.2% som var bestämt det centrala avtalet. Liknande diskussioner förs även på Scania. Vi får se hur Saco i samband med kommande löneförhandlingar 2022 ställer sig i denna fråga.

Generellt har råvarupriser, kostnader för drivmedel, förpackningar och livsmedel höjts i hela landet. Om löneutvecklingen är mindre än den ökande inflationen sänker detta köpkraften för den enskilde konsumenten. Det är i längden inte rimligt att inflationen växer utan motsvarande löneökning då det leder till minskad köpkraft och konsumtionskapacitet i samhället. Detta är ett av de klaraste argumenten för att arbetstagarna bör kompenseras i proportion till den stigande inflationen i årets löneförhandlingar.

Covid-19-en samhällsfarlig sjukdom – AFA försäkring

Den som i sitt arbete smittas av en sjukdom som är klassad som samhällsfarlig enligt smittskyddslagen ska omfattas av arbetsskadeförsäkringen, oavsett vilket arbete man utfört och vid vilken arbetsplats. Den som tidigare under pandemin har smittats med covid-19 i sitt arbete och som fått ett långvarigt inkomstbortfall omfattas av skyddet från arbetsskadeförsäkringen.

Gör en anmälan i Händelsevis och lämna in arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och AFA försäkring. Om du har inte kunnat arbeta på grund av att du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom kan du fått smittbärarpenning. Även ersättning från AFA dag ett. Ansök om detta hos AFA.

Förstärkt första linje för psykisk hälsa

Region Stockholmsprojekt, om en förstärkt första linje för psykisk ohälsa, har resulterat i beslut om förändringar inom husläkarverksamheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har 24 november 2021 fattat beslut om förstärkning av insatser för psykisk ohälsa vid husläkarverksamheten. Förstärkningen ingår i revideringen av husläkarverksamhetens förfrågningsunderlag och implementering av förändringarna kommer ske succesivt under 2022.

Förvaltningen har i sitt förslag lyft fram helhetsperspektivet och vikten av att integrera den psykiska hälsan inom hela verksamheten. Ett centralt syfte är att skapa ett mer jämlikt vårdutbud genom att tydliggöra uppdraget och höja vissa krav. 
Några exempel på centrala förändringar är:

  • Förstärkt helhetsansvar (alla åldrar) för samtliga husläkarmottagningar.
  • Krav på teambaserat omhändertagande nära patienten.
  • Höjda kompetenskrav och fortbildningssatsning.
  • Ny struktur för omhändertagandet av mild till måttlig psykisk ohälsa hos barn och unga.

HSN beslutade 24 november om en strukturförändring av omhändertagandet av mild till måttlig psykisk ohälsa hos barn och unga där samtliga husläkarmottagningar har fått i uppdrag att tillhandahålla dessa insatser från och med 1 december 2021. Som en konsekvens av detta kommer tilläggsavtalet om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa vid husläkarverksamheten avvecklas och upphöra 30 november 2021.

Det nya uppdraget kommer erbjuda likvärdiga insatser som dagens tilläggsavtal. Dock begränsas målgruppen till 6–17 år då omhändertagande av 0–5 åringar kommer att organiseras på annat sätt. För att uppnå högre stabilitet har kraven om bemanning höjts till ett team om tre behandlare. En av dessa skall vara en erfaren psykolog. Psykologen har extra mycket ansvar för bland annat diagnostik, utredning och behandling. Det utökade psykologiska ansvaret innebär bra löneläge. Syftet med förändringen är att uppnå en högre tillgänglighet och en mer robust struktur som bidrar till ett jämlikare vårdutbud och bättre förutsättningar för samverkan.

Distansavtal och hemarbete inom Region Stockholm

Psykologförbundet i Region Stockholm har skrivit under ett centralt distansavtal för Region Stockholm. Avtalet gäller inledningsvis de centrala förvaltningar men det kommer också att vara aktuellt för övriga verksamheter inom Region Stockholm framöver. Det individuella avtalet innebär att arbetsgivaren bekostar kontorsmiljön hemma och du väljer att jobba distans upp till ca. 50%.

IVL Svenska Miljöinstitutet skriver i en rapport om distansarbete 2017 i miljömagasinet Aktuell Hållbarhet. De visar att arbete hemma skulle kapa utsläppen genom minskat resande och kortare bilköer. Vidare att distansarbete dessutom minskar utsläppen och förbättrar människors hälsa. Miljöaspekten av att flytta hem kontoret är en fråga som ofta förbises när frågan om hemmajobb diskuteras, enligt Green Child Magazine. Den största klimatvinsten av att jobba hemifrån är att bilresorna blir färre. En annan fördel är att företag också kan minska kontorets storlek. Det sker generellt också besparingar när det gäller hyreskostnader för arbetsgivaren, material och energianvändning.

Ny geografisk områdesindelning av barn och ungdomspsykiatri

Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2021 beslutat att nio geografiska ansvarsområden för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska ersätta de nuvarande 16 områdena. Samtidigt beslutade nämnden att upphandla barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i privat regi i två ansvarsområden, samt att utreda förutsättningarna för upphandling i ytterligare områden. Implementeringen av omorganisationen fortsätter under 2022 när det tidigare avtalet upphör.

Den nya områdesindelningen är utformad enligt de nyligen beslutade geografiska principerna för närsjukvården som är ett steg i omställningen mot god och nära vård. Förändringen förväntas leda både till bättre samordning inom ansvarsområdet, möjlighet att fokusera mer på barn och unga med svårare psykiska problem och sjukdomar, samt en mer kontrollerad kostnadsutveckling. Två av dessa områden kommer att upphandlas i privat regi.

De två ansvarsområden som upphandlas i privat regi är ansvarsområdet Haninge, bestående av kommunerna Nynäshamn, Haninge och Tyresö, och ansvarsområdet Barkarby-Jakobsberg, bestående av kommunerna Upplands Bro, Järfälla och Sundbyberg samt stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta i Stockholms stad. Det innebär att två större ansvarsområden kommer att upphandlas i privat regi istället för de tre mindre ansvarsområden som är upphandlade idag.

Enligt ett tidigare beslut kommer tilläggsuppdraget till ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) att utreda barn med autismspektrumtillstånd (ASD) och ADHD att avvecklas. I stället kommer BUP att successivt få ansvar för en mer sammanhållen vårdkedja för barn med ASD och ADHD. När överflyttningen av uppdraget är genomförd kan upphandling av ansvaret för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i ytterligare områden övervägas och förutsättningarna ska därför utredas.
Den nya upphandlingen påbörjades under hösten 2021. Nuvarande avtal för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård löper ut 2022.

Hållbarhetspolicy för Region Stockholm

Policyförslaget anger styrande principer för hållbarhetsarbetet i Region Stockholm. Genom att arbeta i enlighet med dem bidrar Region Stockholm till en hållbar organisation och verksamhet, samt en hållbar utveckling i Stockholmsregionen. Hållbarhetsarbetet bidrar också till målen i RUFS 2050 samt de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och Parisavtalet. Policyförslaget har tagits fram med hänsyn till budget för Region Stockholm, styrande dokument, aktuella hållbarhetsutmaningar samt i dialog med Region Stockholms verksamheter och viktiga intressenter. Förslaget innebär en förflyttning för Region Stockholms hållbarhetsarbete genom att Region Stockholm nu tar ett helhetsperspektiv på hållbarhet där sociala, miljömässiga och ekonomiska frågor integreras med varandra. Läs gärna rapporten om RUFS 2050 Region Stockholm.

Att hantera kränkande särbehandling och diskriminering

Uppemot 20% av den svenska arbetskraften uppskattas vara utsatta för någon form att kränkande särbehandling varje år. Alla på en arbetsplats har ansvar för hur vi bemöter och pratar med varandra, men arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling och vara tydlig med att det aldrig är accepterat. Upplevelsen av kränkande särbehandling är individuell. Det som upplevs kränkande för en person kanske inte alls upplevs på samma sätt av en annan. Därför är det viktigt att prata om dessa frågor och ha en levande dialog om vilka normer och värderingar som gäller på arbetsplatsen. Det tydliggör var gränserna går.

För att något ska betraktas som en kränkande särbehandling räcker det med att handlingen skett en gång och det behöver inte finnas någon maktskillnad mellan parterna som gör att den som utsätts har svårt att försvara sig. Utsätts någon som inte kan försvara sig för systematiska kränkningar upprepade gånger kan det handla om mobbning, som är en allvarlig form av kränkande särbehandling. Det kan till exempel handla om att systematiskt frysa ut någon eller undanhålla information.

Kränkande särbehandling definieras som ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”. Det kan vara genom ord och handlingar, men också i digital form som mejl, sms eller i sociala medier. Handlingarna kan komma från chefer och kollegor eller från en hel arbetsgrupp. Kränkningar kan ta sig många olika uttryck på arbetsplatsen och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Att bli exkluderad från möten, ignorerad, utsatt för sexistiska skämt, nedsättande ord, ryktesspridning eller förlöjliganden är exempel på kränkande särbehandling. Att utsättas för kränkande särbehandling är känslomässigt påfrestande och kan i längden leda till allvarlig psykisk ohälsa.

Om du utsätts för kränkning, läs hanteringsordningen på din Insida, centralt Region Stockholm. Gör en anmälan i Händelsevis. Utredningen görs av en oberoende partner, exempelvis företagshälsovården.

Hjärnvänlig arbetsmiljö

Ergonomi är ett kunskapsområde som arbetar för att så långt som möjligt anpassa den fysiska arbetsmiljön till arbetstagarens behov. Kognitiv ergonomi lägger ett ytterligare fokus på att anpassa arbetsvillkoren i det moderna kunskapssamhället och IT-tekniken på ett sådant sätt att arbetssituationen blir optimal för användaren.

Kognition fokuserar generellt på områden som perception, minne, språk, resonemang, tänkande, förnuft, förstånd, beslutsförmåga, intelligens, kreativitet. Man använder också begreppen språkbaserat tänkande och bildbaserat tänkande samt begreppet imagination.

Med kognitiv förmåga menar vi, från ett perceptionspsykologiskt perspektiv, hjärnans förmåga att ta in signaler. Till exempel frekvens och vibration, som ljus, ljud, tal, sensorisk och taktil information samt hur hjärnan bearbetar informationen. Vidare alla de processer där hjärnan omtolkar signalstrukturen, bearbetar och kategoriserar informationen så att den blir till ett underlag för hur vi förstår, hanterar och agerar i omvärlden. I dess enklare form handlar kognitiv ergonomi bland annat om hur vi tar in och tolkar information på jobbet i samspel med andra, med omgivningen och med tekniken, till exempel datorer, mobiltelefoner eller andra system.

Det är med andra ord ett fokus kring hur vi processar, bearbetar och hanterar information kring sociala relationer, teknik och situation, kontextualiserat i den miljö där vi befinner oss. Genom att försöka anpassa tekniken till människans sätt att ta in och bearbeta omvärlden blir vi mer effektiva och möjligheten ökar att vi mår bättre. Det minskar också risken att vi gör fel, tappar fokus, glömmer bort eller blandar samman informationen. Kognitiv ergonomi, i dess enklaste form, handlar alltså om att göra arbetsdagen hjärnvänlig. För intresserade finns det klipp på YouTube med Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi på Chalmers.

Omorganisering av psykoterapin i Stockholm Södra Psykiatri

Verksamhetsledning i Stockholm Södra Psykiatri har föreslagit en omorganisation av psykoterapin i södra sektorn. Det finns ett förslag att psykoterapienheten vid Rosenlunds sjukhus skall läggas ned och att en neuropsykiatrisk utredningsenhet skall förläggas till psykoterapienhetens lokaler. Förslaget är sedan att de enskilda psykoterapeuterna istället skall flyttas ut till de olika öppenvårdsenheterna inom sektorn.

Psykoterapienheten, som startades 1996, är en specialistenhet och ett kunskapscentrum för tillämpad psykoterapi. Psykoterapienheten har ett specifikt fokus riktad mot komplex psykoterapi. Det innefattar patienter med en kombination av svåra diagnoser som personlighetsstörningar, trauma och dissociation, emotionell instabilitet, bipolär problematik, ASD, ADHD, ADD, tvång, fobier, ångest, depression samt andra svåra problem kring familj, uppväxt, skolgång och socio-ekonomisk utveckling.

Patienterna har ofta en samsjuklighet med olika kombinationer av dessa problem.
Det uppstår svårigheter i den diagnostiska organisationen där patienter organiseras vid olika enheter baserat på sin diagnos. Patienter med multiaxial problematik och flera parallella diagnoser riskerar att hamna mellan stolarna eller att organiseras in under fel enhet. Det finns därför ett stort behov av psykoterapeutiska metoder som kan hantera och ta hänsyn till diagnosöverskridande problem och anpassa behandlingsupplägget på ett sådan sätt att det passar för patienten. Just detta område är psykoterapienhetens specifika kompetens. I samband med nedläggningshotet av psykoterapienheten riskerar denna kompetens att försvinna från Stockholms Södra Psykiatri.

Pandemin har belyst farorna med folksjukdomar

Forskningsstudier visar att ett högt BMI är en riskfaktor i samband med Covid-19. Personer med ett högt BMI har varit överrepresenterade vid inläggningar på IVA. Övervikten i kombination med Covid-19 har också bidragit till försvårat sjukdomsförlopp och ett ökat antal dödsfall.

En specifik studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar att personer med fetma löper dubbelt så hög risk att bli svårt sjuka och dö av covid-19 i jämförelse med andra grupper. Resultaten visar att patienter med ett BMI över 30 var överrepresenterade bland de som intensivvårdades för covid-19 under pandemins första våg. Fyra av tio covidsjuka vuxna på IVA led av fetma. Studien bekräftar resultatet i flera andra internationella studier. Tidigare studier har framför allt haft ett fokus på personer med ett BMI över 40, enligt Lovisa Sjögren, vid Sahlgrenska akademin.

Ytterligare en brittisk studie visar att redan i det övre spannet av normalvikt så finns en ökad risk att insjukna i allvarlig Covid-19. Övervikten relaterar också till hjärt och kärlsjukdomar samt till diabetes som är ytterligare två faktorer som ökar risken för ett försvårat sjukdomsförlopp i samband med Covid-19.

Länkar till Psykologirelaterad information

Med vänliga hälsningar
Liisa Holtay
Ordförande Psykologföreningen Region Stockholm
Sveriges Psykologförbund