Bok om psykisk ohälsa för MHV och BHV

Vår förening uppskattar verkligen att det sprids kunskap om psykisk hälsa och ohälsa till personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. På det sättet har denna bok flera förtjänster och är ett bra initiativ inom fältet. Rickert Olsson har ett lättillgängligt språk, och boken ger användbara beskrivningar och tips i relation till psykisk ohälsa. Vi vill rikta ett tack till författaren, och hoppas på fler svenska böcker i ämnet.

Tyvärr innehåller boken också några problematiska fallgropar som behöver beaktas av den som använder boken i undervisningssyfte eller som fördjupningslitteratur. Den allvarligaste kritiken gäller felaktigheter runt begreppen ”anknytning” och ”anknytnings-beteende”. Som vi alla vet är det barnet som har en anknytning till föräldern, föräldrar däremot visar omsorgsbeteende i sin bindning till barnet. I boken blandas begreppen ihop. Orsaker till otrygga anknytningsmönster är inte heller korrekt beskrivna. Det hävdas ett samband mellan amning och barnets anknytningsmönster och förälderns omsorgsförmåga, men det finns i nuläget ingen evidens för någondera. Att t ex skriva att avbruten amning ofta har ”en försämrad anknytning till följd” är enligt styrelsens uppfattning grundlöst och olyckligt att hävda.

Rickert Olsson skriver att psykisk ohälsa hos kvinnor generellt ökar i samband med graviditet, förlossning och tiden därefter. Det är tveksamt. Allvarlig psykisk sjukdom kan förvärras i denna period, men den gruppen är relativt liten och påverkar inte statistiken. Faktum är att lindrig till måttlig depression inte är vanligare i perinatalperioden än annars, men eftersom det är en olycklig tidpunkt är det viktigt att uppmärksamma och sätta in stöd/behandling. Där är vi helt ense. Det är dock olyckligt att patologisera processen kring barnafödande. 

Vi vill också nämna att boken har ett tydligt Stockholmsperspektiv. Författaren hänvisar som regel till vårdprogram inom Region Stockholm istället för nationella riktlinjer från Socialstyrelsen, SFOG eller SBU. Aktuell svensk forskning om depression efter förlossning, som t ex Pamela Massoudis avhandling från Kronoberg, berörs inte alls. Vår yrkesgrupp nämns inte.  Rickert Olsson lyfter att psykologiska insatser oftast inte finns att tillgå i perinatalperioden, men det är tack och lov inte representativt för hela landet.

Med det sagt: för den som använder och hänvisar till väl valda delar av boken vid undervisning och handledning är boken klart användbar för våra vårdgrannar inom framförallt MHV såväl som för vår egen profession.