Externa uppdrag

Detta är en lista på aktuella externa aktiviteter/uppdrag där föreningsmedlemmar deltagit på föreningens eller Psykologförbundets uppdrag

Socialstyrelsen: Kunskapsstöd för vårdkedja graviditet och förlossning

Föreningen tillfrågades hösten 2018 om att delta i en förstudie för kunskapsstödet där Kerstin Johannesson intervjuades om föreningens ståndpunkter. SoS tog beslut om att producera kuskapsstödet, och föreningen ombads då nominera experter. Pamela Massoudi var vårt förslag, som antogs. Under hösten 2021 har vi nominerat kliniskt verksamma psykologer till en konsensuspanel resp en rekommendationsgrupp inför det slutgiltiga arbetet med kunskapsstödet.

SBU: prioritering av viktiga utfall inom behandling av depression under och efter graviditet

• Målet med projektet var att ta fram en uppsättning prioriterade utfall (ett så kallat Core Outcome Set). Dessa bör sedan användas i framtida forskningsstudier inom behandling av depression under och/eller efter graviditeten. Kerstin Johannesson deltiog i hela processen som representant för föreningen och förbundet. Medlemmarna Karin Colliander (VG-region) och Karin Fängström (Uppsala) representerade vårdverksamheter. Två enkäter och en avslutande workshop resulterade i en rapport som publicerades under våren 2020. 
  
  

Almedalen

• Föreningen fick möjlighet att ge ett 1 timmes seminarium på förbundets scen i Almedalen 2019 och valde temat Bryr vi oss om de minsta barnen? Små barns hälsa och livsvillkor i Sverige idag. Evenemanget genomfördes av Kerstin Johannesson, Monica Lidbeck och Antonia Reuter. Ca 50 personer lyssnade på plats och Youtube-filmen från seminariet har haft över 1500 visningar.
• Föreningen erbjöds att hålla ett semianrium även 2020, men Almedalen ställdes in pga corona-rekommendationerna. Styrelsen planerade annars att lyfta jämställt föräldraskap och betydelsen av andra vuxna i barns liv. Inför ett förändrat koncept 2021 har föreningen inte tillfrågats av förbundet.
  
  
  

  Kunskapsstöd för neonatalvård

  2018 fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att undersöka relevansen av ett kunskapsunderlag för den neonatala vårdkedjan. Föreningen bjöds in att delta och Inger Nordenhem blev vår representant medan Judy Briët blev en av CBHV-rådets representanter. Båda var med i arbetsgruppen kring avgränsningar gällande kunskapsstödet som träffades flera gånger hösten 2018. Inger och Judy tog bl a upp hur missförstånd kring anknytningsteorin kan påverka rutiner i förlossningsvården och neonatalvården, och att familjerna behöver följas upp längre i eftervårdsskedet.

  Ett beslut togs våren 2019 om att skapa ett kunskapsstöd som skulle vara klart 2020. En expertgrupp där Judy medverkade deltog i arbetet med att ta fram kunskapsunderlag. Inger medverkade i ekommendationsgruppen som tog vid efter expertgruppen och arbetade under våren 2020, med ett sista möte som var ett seminarium i mars 2020. Syftet var att ta fram rekommendationer med fokus på familjecentrerad vård och psykosocialt stöd främjande barnets utveckling.
  Ingers arbete är avslutat men Judy erbjöds att delta i det fortsatta arbetet med kunskapsstödet som publicerades hösten 2020.

Rikshandboken i barnhälsovård 

Rikshandboken för barnhälsovård på nätet (RHB) är ett professionsinitierat projekt som pågått i många år. Från början publicerades RHB på Growing Peoples sida för professionen, men i oktober 2011 togs ägarskapet över av Inera AB (SKL:s bolag för vårdrelaterade tjänster på nätet). RHB:s hemsida, www.rikshandboken-bhv.se, bekostas numera gemensamt av alla regioner/landsting. Rikshandbokens struktur och layout har behövt anpassas till det nya BHV-programmet. Målsättningen är en aktuell och nationell metodbok för BVC.

Ett förvaltningsråd och tillika redaktionsråd bestående av två BHV-överläkare, två verksamhetsutvecklare, två webbredaktörer, en allmänläkare och en mbhv-psykolog har skrivit eller beställt texter. Psykologrepresentant i redaktionsrådet är fn Amanda Wikerstål, Växjö. Redaktionsmedlemmarna föreslås av landets CBHV-enheter då Inera beslutat frångå principen om att de utses av resp profession, så psykologen representerar inte längre föreningen, men har kontakt med styrelsen i olika frågor när så behövs.

Nationella Amningskommittén 

Enligt ett regeringsbeslut 2004 fick Livsmedelsverket i uppdrag att tillsätta, sammankalla och leda en samordningsgrupp för amningsfrågor där det skulle ingå företrädare för SoS, Konsumentverket och Folkhälsomyndigheten. Sedan 2009 arbetar man enligt en strategisk plan och har skapat en större grupp av företrädare för relevanta verksamheter; Nationella Amningskommittén. Kommittén ska samordna nyckelverksamheter kring amning. Visionen är en kultur och miljö som främjar amning.

Föreningen blev 2013 inbjudna att delta i Nationella Amningskommitténs möten i oktober varje år. Föreningen arbetar i kommittén för en mer nyanserad bild av anledningar till flaskmatning, och att svårigheter kring amning ofta är en psykologisk och existentiell fråga snarare än en praktisk eller ideologisk.

I den strategiska planen tänkte man sig ett vägledningsdokument från Socialstyrelsen kring amning, modersmjölksersättning och mat för små barn. Socialstyrelsen beslutade 2015 att inte producera en sådan vägledning. Livsmedelsverket lyfte 2016 frågan om att lämna över ansvaret för arbetet till annan myndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, men har inte fått gehör för det.

Nu pågår ett arbete att ta fam en ny strategisk plan för 2022-2032 som ska presenteras på mötet hösten 2022.

Föreningens representant i nationella amningskommittén är Annika Selberg Lundberg, suppleant Judy Brïet.