Nya regler för Specialistutbildningen gäller från den 15 april 2024.  Läs mer »

Forensisk psykologi

Specialiteten forensisk psykologi är den delen av psykologin som integrerar psykologisk expertkunskap och rättsväsende. Forensisk psykologi innefattar psykologisk verksamhet inom utredande och vårdande rättspsykiatri, kriminalvård, institutionsvård samt polisväsende men också vissa delar av allmänpsykiatrisk verksamhet.

De juridiska förutsättningarna för den forensiska psykologens arbete skiljer sig på flera avgörande sätt från annan psykologisk verksamhet. Uppdragsgivaren inom forensiska verksamheter är oftast samhället, i form av till exempel domstol eller socialnämnd. En vanlig uppgift inom forensisk psykologi är att, direkt eller indirekt, minska risken för brott men kan också vara att utreda brott, lagföra brottsskyldiga samt vid behov frikänna från ansvar. Psykologen inom det forensiska området behöver således omfattande kunskaper i juridik, organisation och etik.

Arbetsområden för den forensiska psykologen innefattar psykologutredningar, risk- och behovsbedömningar, behandling, handledning, etablering av styrsystem och riktlinjer samt upprättande av systematisk kvalitetsutvärdering. Psykologen måste även vara skicklig i att kommunicera resultat från utredningar och risk- och behovsbedömningar inom sociala och juridiska verksamheter. Gärningsmannaprofilering, polisförhandlingens psykologi och förhörspsykologi är även förekommande inom detta fält.

Många av arbetsuppgifterna för den forensiska psykologen är desamma som inom primärvård och allmänpsykiatri men ett antal specifika utredningsmetoder och behandlingsmodeller finns också. Forensiska psykologer genomför sedvanliga psykologiska, neuropsykiatriska och psykiatriska utredningar men en viktig och för området specifik utredning är riskbedömning. Vad gäller behandling utgår den forensiska psykologen från samma teoribildningar och metoder som annars allmänt används vid psykologisk behandling, men det viktigaste målet för behandlingen är att minska risken för återfall i brott. Mycket av behandling pågår i slutna former under medverkan av andra personalgrupper. En vanlig arbetsuppgift är att handleda dessa. Vidare är utbildning en allmänt förekommande uppgift för den forensiska psykologen. Målgruppen för utbildning kan vara patienter och anhöriga samt andra professioner inom och utanför det egna verksamhetsområdet. Metod- och verksamhetsutveckling är ett annat område som den forensiska psykologen ofta bidrar till. Slutligen kan den forensiska psykologen bistå som sakkunnig i rättsliga sammanhang.

En specialist i forensisk psykologi ska kunna leda det psykologiska arbetet på en verksamhet vilket innebär att handleda kollegor, etablera styrsystem och riktlinjer samt upprätta systematisk kvalitetsutvärdering inom den verksamhet som specialisten arbetar vid.

Relevant tjänstgöring: psykologisk verksamhet inom utredande och vårdande rättspsykiatri, kriminalvård, institutionsvård samt polisväsende men också vissa delar av allmänpsykiatrisk verksamhet.