Foto: Fond&Fond
Debatt: Ensidigt fokus på läkare är en återvändsgränd
Dags att regionerna – på riktigt – axlar ansvaret och levererar den vård som behövs för att hantera den psykiska ohälsan. Så länge vården är organiserad utifrån föråldrade hierarkier, där läkare ensidigt ges störst inflytande, fastnar resurserna i strukturer som inte möter patienters behov, skriver Psykologförbundets ordförande i ett debattinlägg i Dagens Medicin.
Regeringen satsar i sin budget 1,59 miljarder kronor för arbetet mot psykisk ohälsa, beroendeproblematik och suicid. ”Det är bra”, konstaterar Psykologförbundets ordförande i ett debattinlägg i Dagens Medicin, och fortsätter:
”Men för att omställningen till god och nära vård ska bli möjlig krävs, förutom ekonomiska incitament och att dessa används på rätt sätt, fler yrkesgrupper i ledningsfunktioner. Ett ensidigt fokus på fler läkare och läkarstyrt ledarskap, som flera företrädare för läkarkåren så ofta förespråkar, är en återvändsgränd”.
Kristina Taylor skriver vidare: ”Om vi i stället skulle ställa om till ett teambaserat arbetssätt vid samtliga vårdcentraler med rätt kompetens redan vid mottagande/bedömning, för såväl patienter med medicinska som för dem med psykiska besvär, så skulle vi inte behöva en fast läkarkontakt för varje patient. Och inte heller så många fler specialister i allmänmedicin som målet om 1100 patienter per läkare skulle kräva. Det är därför mycket positivt att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktvärden för fler yrkesgrupper inom primärvården”.
I debattartikeln lyfter Kristina Taylor att Socialstyrelsens nationella målbild för primärvården särskilt pekar ut psykologer som den yrkesgrupp som har störst expertis när det gäller bedömning och behandling av psykisk ohälsa. Och att det – om primärvården ska kunna axla rollen som första linjens psykiatri och den specialiserade psykiatrin klara sitt komplexa uppdrag – behövs fler psykologer. Men också fler sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och andra professioner, både i vården och i ledningen.
Det är nu mindre än ett år till valet 2026. Hälso- och sjukvården fortsätter vara en av väljarnas viktigaste frågor. Om regionerna menar allvar med att skapa en vård som är tillgänglig, hållbar och patientsäker krävs modet att tänka nytt och samarbeta brett, konstaterar Kristina Taylor avslutningsvis i debattartikeln.
Psykologförbundet kräver att:
• Vi lämnar den föråldrade hierarkiska vårdmodellen bakom oss. Styrning, ersättningsmodeller och arbetssätt måste premiera en behovsstyrd och personcentrerad vård med jämlikt samarbete mellan professioner
• Långsiktig kompetensförsörjning säkerställs genom nationell reglering av specialistutbildningar för fler yrkesgrupper än läkare
• Resurserna följer med uppdragen och patienterna – när exempelvis vård flyttas till primärvården behöver även medel och kompetens följa med. Låt pengarna gå dit behoven är störst.
• Tydliga nationella krav införs på multiprofessionellt ledarskap och teamarbete på alla nivåer i vården
• Riktade investeringar verkligen får effekt – till exempel genom tillgång till psykologisk bedömning och behandling, fler PTP-tjänster, teambaserade arbetssätt och tydlig styrning av verksamheterna.