Debatt: "Fler professioner bör bära helhetsansvaret för patienten"

Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor lyfter frågan om vårdens strukturer i debattinlägget ”Ett ensidigt fokus på fler läkare är en återvändsgränd” (Dagens Medicin, 14/10). Hon skriver: ”så länge vården organiseras utifrån föråldrade hierarkier kommer resurserna att fastna i strukturer som inte möte patienternas behov”.

Den 21 oktober svarar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale: ”Jag håller inte med henne och beklagar att hon verkar välja att betrakta vårdens bemanning som någon form av nollsummespel, där satsningar på en yrkesgrupp alltid sker på någon annans bekostnad” och vidare: ”I stället för att fajtas mot varandra ser jag hellre att vi slåss tillsammans för visionen om primärvården som nav” (Dagens Medicin, 21 oktober).

I dag, den 27 oktober, replikerar Kristina Taylor i Dagens Medicin: ”Jag är inte ute efter en fajt. Däremot tror jag starkt på det offentliga samtalet och på att ifrågasätta invanda föreställningar och bryta perspektiv mot varandra. Det är så ett samhälle utvecklas. Att det tolkas som en maktkamp säger mer om maktstrukturen än om oss”.

Kristina Taylor fortsätter: ”Det är intressant att notera att när en annan yrkesgrupp – i det här fallet psykologer – lyfter frågor om ansvar och inflytande inom vården, så uppfattas det ofta av läkarföreträdare som en maktkamp, och som att vi är konfrontativa. Men vi har ingen anledning att utmana för utmanandets skull och vår artikel handlar inte om läkare. Den syftar till att lyfta Psykologförbundets uppfattning att fler professioner kan och bör bära helhetsansvaret för patienten – såväl i primärvården som i andra delar av hälso- och sjukvården”.

Huvudpoängen i debattartikeln – som i första hand vänder sig till beslutsfattare med mandat att förbättra sjukvårdens förutsättningar – är, enligt Kristina Taylor:

”…alltså att hela hälso- och sjukvården måste genomsyras av ett brett professionsperspektiv, om vi ska lyckas åstadkomma mer moderna och effektiva sätt att organisera arbetet på och klara vårdens alla utmaningar. Samtliga professioners perspektiv måste finnas med i allt från nationella reformer, satsningar och utvecklingsprojekt, till ledningsstrukturer inom vården. När det breda professionsperspektivet saknas blir just ett nollsummespel resultatet. Det starka fokus som under senare år legat på målet om en specialistläkare per 1100 patienter har definitivt trängt undan satsningar på andra yrkesgrupper och utvecklingen av mer teambaserade arbetssätt i primärvården”.

Frågan om vårdens strukturer och att fler professioner, än läkare, bör bära helhetsansvaret för patienter har även väckt stort engagemang i sociala medier. Enligt Kristina Taylor har många också hört av sig till henne personligen och uttryckt uppskattning för att hon lyfter just dessa frågor.

– Det är glädjande att många uttrycker sitt stöd. Att lyfta och argumentera för det Psykologförbundet ser som helt nödvändiga förändringar, om vi ska förflytta vårdhjulen och få till ett fungerande nav i primärvården, ser jag som en självklarhet, säger Kristina Taylor och fortsätter:

– Jag noterar dock att vissa debattörer mest verkar vilja få mig att ”sluta bråka” vilket jag tycker är anmärkningsvärt. Komplexa samhällsutmaningar tjänar sällan på enkla lösningar eller att ifrågasätta varandras integritet och intentioner. Låt oss respektera varandras åsikter och analyser, även – eller kanske särskilt – när de skiljer sig mycket åt.

Följ debatten:

Läs Kristina Taylors replik ”Fler professioner bör bära helhetsansvaret för patienten” (Dagens Medicin, 27 oktober)

Läs Sofia Rydgren Stales replik ”God vård handlar inte om makt” (Dagens Medicin, 21 oktober)

Läs Kristina Taylors debattinlägg: ”Ett ensidigt fokus på fler läkare är en återvändsgränd” (Dagens Medicin, 14 oktober)