Digitala PTP-handboken

PTP-handboken är utformad och utgiven av ett nätverk bestående av legitimerade psykologer, tillika samordnare och studierektorer för PTP-program inom regioner och andra verksamheter, i samarbete med Sveriges Psykologförbund.

1. Om PTP-handboken

2. Socialstyrelsens krav på PTP-tjänstens innehåll

3. Legitimation, behörighet och ansvar

4. Chefens och handledarens ansvar

5. PTP-tjänstens innehåll och upplägg

6. Yrkesidentitet och professionalisering

7. Handledarens ansvar

8. Utvärdering och intygsunderlag

9. Hänvisningar

Exempel på arbetsuppgifter under PTP

PTP-planering och bedömningsunderlag

Till dig som chef

Vägledning vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

1. Om PTP-handboken

PTP är den praktiska tjänstgöringen för psykologer. 2004 bildades ett nätverk bestående av legitimerade psykologer, tillika samordnare och studierektorer för PTP-program inom regioner och andra verksamheter. Efterhand som erfarenheter och idéer genererades väcktes tanken på att skapa ett dokument i syfte att vara generellt vägledande för PTP.

Denna handbok är utformad och utgiven i samarbete med Sveriges Psykologförbund och vänder sig till PTP-psykologer, PTP-handledare, arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra intressenter.

Innehållet i PTP-handboken kombinerar Socialstyrelsens föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psykologer (SOSFS 2008:34) och nätverkets arbete och samlade erfarenheter.

Sju huvudområden har valts för att beskriva tillämpningen av PTP:

Aktuella bestämmelser
Legitimation, behörighet och ansvar
Struktur
Innehåll
Handledning
Uppföljning, utvärderings- och bedömningsinstrument
Professionalisering

Handboken togs första gången fram 2006 och har reviderats 2009, 2012, 2015, 2018 och 2022. Den senaste revideringen innebär att PTP-handboken med dess bilagor finns tillgänglig i elektronisk form. Detta ger nätverket möjlighet att uppdatera texterna kontinuerligt. Senaste uppdateringen av Digitala PTP-handboken: 230626.

Nätverket består landets regionala PTP-studierektorer samt Sveriges Psykologförbund. Klicka på namnet i nedanstående lista för att komma till kontaktuppgifter för regionernas PTP-studierektorer.

Region Blekinge	Region Sörmland
Region Dalarna	Region Uppsala
Region Gotland	Region Värmland
Region Gävleborg	Region Västerbotten
Region Halland	Region Västernorrland
Region Jämtland Härjedalen	Region Västmanland
Region Jönköpings län	Region Örebro län
Region Kalmar län	Region Östergötland
Region Kronoberg	Region Norrbotten
Region Skåne	Västra Götalandsregionen
Region Stockholm

Till toppen av sidan.

2. Socialstyrelsens krav på PTP-tjänstens innehåll

Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) ska fullgöras och godkännas för att få ansöka om legitimation som psykolog (4 kap 1 § patientsäkerhetslagen, PSL). De krav som ställs på PTP regleras i patientsäkerhetsförordningen samt i Socialstyrelsens föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psykologer (SOSFS 2008:34). Enligt Socialstyrelsen ska tjänstgöringen påbörjas först efter att examensbevis utfärdats från psykologprogrammet. PTP ska fullgöras under en period som motsvarar ett års heltidstjänstgöring (3 kap 9 § patientsäkerhetsförordningen). PTP är en praktisk utövning av psykologyrket integrerat med utbildningsmoment. PTP ska ge övning och fördjupade kunskaper i psykologyrket och dess olika ansvarsoch kompetensområden inom en organisation. Genom att kunskaperna tillämpas i praktiskt psykologarbete under handledning, skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning.

Psykologer med utländsk examen

Legitimationsprocessen för psykologer med utländsk examen ser olika ut beroende på i vilket land man studerat. På Socialstyrelsens hemsida finns aktuell information för den som studerat inom respektive utanför EU och EES. Psykologer med utländsk examen eller utländsk legitimation ska alltid vända sig till Socialstyrelsen för en bedömning och därifrån erhålla ett utlåtande om behov av eventuell komplettering och/eller PTP. Arbetsgivare bör informera sig om de regler och särskilda bestämmelser som gäller i dessa fall.

Till toppen av sidan.

3. Legitimation, behörighet och ansvar

Legitimation

Legitimation för psykologer infördes 1978. Inom hälso- och sjukvården utgör legitimationen ett bevis på en yrkesutövares kompetens och att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn. Legitimationen utgör en formell garanti för att yrkesutövaren har en viss kompetensnivå och följer lagstadgade krav på yrkesutövning i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den legitimerade yrkesutövaren står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och lyder därmed under en statligt reglerad kontrollfunktion. Legitimationen fyller alltså ett väsentligt informationsbehov gentemot allmänheten och utgör en varudeklaration av olika yrkesutövares kvalifikationer. Detsamma gäller gentemot myndigheter och arbetsgivare som måste kunna lita på yrkesutövarna till exempel i fråga om intyg, utlåtande och vid anställning av personal.

Behörighet

Psykolog är en skyddad yrkestitel enligt 4 kap 5 § PSL. Titelskyddet innebär att inom hälso- och sjukvården får endast den som är legitimerad psykolog eller den som genomför sin praktiska tjänstgöring som psykolog (PTP) kalla sig för psykolog. Det är inte heller tillåtet att använda en titel som kan förväxlas med en skyddad titel.

Syftet med skyddet för yrkestiteln är bland annat att göra det enklare för den enskilde att avgöra vilka yrkesutövare som har erforderlig kompetens och som står under samhällets tillsyn. Den som obehörigen använder sig av titeln psykolog kan enligt lagen dömas till böter.

Psykologerna omfattas även av behörighetsregleringen till anställning inom regionerna. Enligt behörighetsförordningen är endast legitimerad psykolog eller den som genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) behörig till anställning som psykolog inom landstingens, kommunernas och statliga myndigheters hälso- och sjukvård.

Patientansvar

Psykologer ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (6 kap 1§ PSL). Kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet i PSL är avgörande för kvaliteten i den vetenskapligt grundade hälso- och sjukvården och för avgränsningen mot alternativa eller i övrigt icke dokumenterade metoder. Psykologer har också enligt PSL ett eget yrkesansvar. Detta gäller även den som genomgår praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP).

Yrkesansvaret innebär att psykologen själv bär ansvaret för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter. Ansvaret innebär inte bara hur en uppgift utförs utan också att uppgiften blir utförd, där så krävs. Motsvarande gäller vid rådgivning och instruktioner till patienter, kollegor och andra. Yrkesansvarets innehåll och omfattning bestäms utifrån psykologens utbildning, erfarenhet och kompetens i övrigt. Psykologer har mot bakgrund av dessa bestämmelser behörighet att självständigt under eget yrkesansvar arbeta med psykologisk utredning, diagnostik och behandling inom ramen för den individuella yrkeskompetensen.

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för verksamheten och för att personalen har rätt kompetens för de arbetsuppgifter som de åläggs i förhållande till patienterna. PTP-psykologen har, liksom PTP-handledaren, ett ansvar att informera sin chef om en uppgift är för svår eller komplex.

Till toppen av sidan

4. Chefens och handledarens ansvar

PTP kan fullgöras på en särskild PTP-tjänst, psykologvikariat eller tillsvidareanställning som psykolog. Oavsett anställning används alltid titeln PTP-psykolog. PTP genomförs oftast på heltid, men kan genomföras på deltid, minst halvtid. Den totala PTP-tjänstgöringen måste sammanlagt motsvara ett års heltidstjänstgöring. Det innebär att all frånvaro på grund av sjukdom, vård av barn, föräldraledighet eller liknande ska kompenseras genom att PTP-tjänstgöringen förlängs med motsvarande tid. Enstaka dagars frånvaro under året kan i enskilda fall godtas. Förlängning kan också användas för att PTP-handledaren ska få mer tid att kunna bedöma PTP-psykologens lämplighet att arbeta som psykolog i självständig ställning. Eventuell förlängning ska alltid diskuteras mellan handledare, PTP-psykolog och chef. Vid behov rekommenderas att rådgöra med PTP-studierektor. Ytterst är det PTP-handledaren som måste bedöma behovet av eventuell förlängning.

PTP kan förläggas till flera arbetsplatser, men ska då för att ge fördjupning och kontinuitet motsvara minst fyra månader heltid på var och en av arbetsplatserna. Handledning måste erbjudas en timme i veckan för varje arbetsplats (se mer under kap 5).

- Ett PTP-intyg ska utfärdas av varje PTP-handledare.

Ett kort, avgränsat uppdrag kan genomföras på annan arbetsplats för att få erfarenhet av psykologarbete som inte kan erbjudas där PTP-psykologen är placerad. Förutsättningar är att uppdraget görs inom ramen för den ordinarie tjänstgöringen, att ordinarie handledning fortgår samt att handledningen inkluderar erfarenheter av uppdraget i annan verksamhet.

Ska PTP fullgöras inom privat verksamhet fordras att verksamheten har godkänts av Socialstyrelsen. Den privata verksamheten ska ge den allsidiga och breda erfarenhet av psykologyrket som Socialstyrelsens föreskrift anger.

Anställningsförhållande

Det är arbetsplatsen som helhet som tar emot PTP-psykologen, vilken ska ingå i arbetslaget med samma rättigheter och skyldigheter som övriga medarbetare. I PTP-tjänstgöringen ingår semester precis som för andra anställda. Arbetsplatsens chef är vanligen också PTP-psykologens chef. Chefen har ansvar för att PTP-psykologen introduceras på arbetsplatsen och ges nödvändiga förutsättningar för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Chefen ansvarar även för utvecklings- och lönesamtal, samt att PTP-psykologen informeras om rutiner på arbetsplatsen och ges en genomgång av organisationen och av det fackliga samverkanssystemet.

PTP-handledaren har ansvar för handledning av PTP-psykologen enligt Socialstyrelsens föreskrift. För att ge goda förutsättningar för att den kommande handledningen ska fungera väl, förordas att den tilltänkte handledaren medverkar i rekryteringsprocessen av PTP-psykologen. Detta kan ske exempelvis genom att den blivande handledaren tar del av ansökningar och deltar vid anställningsintervjuer.

Efter avslutad PTP, men i väntan på legitimation, rekommenderas att anställningen fortlöper som PTP-psykolog.

Tjänstgöringsplan

Enligt föreskrifterna ska chefen, handledaren och PTP-psykologen tillsammans snarast utforma en individuell skriftlig tjänstgöringsplan för PTP-tjänstgöringen. Handledaren är ansvarig för att planen upprättas och utvärderas samt att den sparas fram till dess att PTP-psykologen har fått sin legitimation. Under PTP-tjänstgöringen ska planen regelbundet utvärderas och vid behov justeras. Detta ska dokumenteras, se Bilagor. I planen beskrivs innehållet i tjänstgöringen, både vad gäller det individinriktade och det övriga psykologarbetet. Man anger även om handledningsmoment utöver den som följer av den obligatoriska ska ingå, ofta kallad ”metodhandledning”. Metodhandledning kan erbjudas av verksamheten för att säkra kvaliteten i t.ex. bedömning, utredning eller behandling, men krävs inte i Socialstyrelsens föreskrifter och denna typ av handledning behöver alltså inte uppfylla de krav som finns för PTP-handledningen.

PTP-program och annan utbildning

Målet med PTP-tjänstgöringen är att tillämpa det som lärts ut på psykologprogrammet och att uppnå den grundläggande kompetens en psykolog behöver för att självständigt utföra psykologarbete. Målet nås främst genom psykologarbete, varvat med utbildningsinslag, såsom PTP-program sammanhållet av studierektor. Annan utbildning kan erbjudas utifrån behov vilket beslutas av chef i samråd med handledare och PTP-psykolog.

PTP-program finns i dagsläget i alla regioner. De är utformade utifrån lokala förutsättningar. PTP-programmen kan innehålla studiedagar, seminarier, studiebesök och auskultationer med fokus på psykologarbete, professionsfrågor, professionsjuridik och etiska frågeställningar. En viktig del av ett PTP-program är att få tillhöra en grupp av PTP-psykologer som tillsammans kan utbyta erfarenheter och fördjupa dessa genom reflektion kring psykologyrket. PTP-programmet ger PTP-psykologerna kännedom om olika psykologverksamheter och möjlighet att skapa professionella nätverk.

Verksamheter som är intresserade av att bygga upp PTP-program är välkomna att vända sig till befintliga studierektorer för råd och stöd.

Att tänka på under PTP-tjänstgöringen – arbetsprocessen

PTP-året syftar till att ge PTP-psykologen en bred erfarenhet av psykologarbete. PTP-året kan delas in i en start-, mitt- och avslutningsfas där arbetet till en början ska utföras med vägledning och efterhand utföras allt mer självständigt. Eftersom tiden är begränsad är det relevant att redan inledningsvis tala om avslutningen och de lärandemål som då ska vara uppnådda. Mot slutet handlar det om att samla ihop PTP-psykologens erfarenheter och att avsluta klientärenden. Även om PTP-psykologen fortsätter arbeta inom verksamheten så kommer det att vara i en ny roll, som legitimerad psykolog.

Chefen, i samarbete med PTP-handledaren, svarar för att PTP-psykologen får lämpliga arbetsuppgifter. Handledaren vägleder och stödjer PTP-psykologen kring vad som är lämpliga arbetsuppgifter, både i antal och i svårighetsgrad. Det ska finnas tid att dokumentera, gå tillbaka till litteratur, samt ta itu med det oförutsedda i patientarbetet. Nationell handbok för praktisk tjänstgöring för psykologer | PTP-handboken 9 Eftersom en PTP är en utbildningstjänst, bör PTP-psykologen inledningsvis inte ha samma kvantitativa prestationskrav som enhetens legitimerade psykologer. Arbetet bör trappas upp successivt och i samråd mellan PTP-psykolog och handledare. Mot slutet av tjänstgöringen kan prestationskraven likna de krav som föreligger för enhetens legitimerade psykologer, med hänsyn tagen till den tid som PTP-psykologen behöver ägna åt övrigt psykologarbete, handledning och utbildningsinslag. Psykologarbetet ska innebära successivt ökad mängd och komplexitet under tjänstgöringen. Utrymme bör finnas för spontana kontakter med PTP-handledaren och tillfällen för frågor, särskilt under det första halvåret.

Tjänstgöringsplanen syftar till att ge struktur för handledare, PTP-psykolog och chef att se till att PTP-tjänsten omfattar de arbetsuppgifter som Socialstyrelsen föreskriver. Var tredje månad bör handledare och PTP-psykolog följa upp tjänstgöringsplanen, utvärdera handledningsprocessen och göra en bedömning av hur lärandemålen uppnås, se kapitel 8 . Det är viktigt att chefen deltar vid justering/revidering av tjänstgöringsplanens innehåll.

Till toppen av sidan.

5. PTP-tjänstens innehåll och upplägg

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska tjänstgöringen fullgöras inom verksamhetsområden som omfattar såväl individinriktat som övrigt psykologarbete. Tjänstgöringen ska ge psykologen förutsättningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen. Därför är det viktigt att tjänstgöringen under PTP-året är allsidig och bred. PTP-psykologen ska ha möjlighet att följa processer över tid och kontinuitet måste därför garanteras. PTP-psykologen behöver lära känna organisationen och andra professioners arbetssätt och gränsdragningar. PTP-psykologen bör också få kännedom om angränsande verksamheter och samverkan över verksamhetsgränserna.

Tjänstgöringen ska omfatta:

Individinriktat psykologarbete

Psykologisk utredning och bedömning
Behandling och rådgivning

Individinriktat psykologarbete ska innehålla alla ovanstående moment. Vad som avses är det direkta arbetet med klienter/patienter utifrån perspektivet hälsa/ohälsa och psykologiska funktioner. Det inkluderar utredning, bedömning och behandling av samt rådgivning till individer, familjer och grupper. Det inkluderar också förmedling av utredningar till andra instanser liksom behandlings- och vårdplanering, behandlingskonferenser, teamarbete, samt dokumentation i form av journal-, utlåtande-, remisskrivning etc. I början av PTP-tjänstgöringen kan extra tid behöva avsättas för dessa moment.

Se bilaga för exempel på individinriktat psykologarbete.

Övrigt psykologarbete

Psykologisk utredning avseende grupper och organisationer
Förebyggande insatser
Arbete med organisationsförändring
Rådgivning
Konsultation
Metodutveckling och utvärdering
Handledning
Undervisning

Med övrigt psykologarbete avses arbetsuppgifter av övergripande karaktär. Vad som avses är att sprida och använda psykologisk kunskap utöver klientperspektivet. Verksamhetens behov av att få avgränsade frågeställningar belysta genom övergripande utredningar och sammanställningar kan vara vägledande vid utformningen av detta. Verksamheten kan med fördel förbereda avgränsade uppdrag till kommande PTP-psykolog, såsom kartläggning, implementering eller utvärdering.

Vissa arbetsuppgifter blir därför gränsfall mellan individinriktat och övrigt psykologarbete. Exempelvis kan rådgivning vara kopplat till enskilda individer (t.ex. telefonrådgivning) eller handla om generell, övergripande psykologisk kompetens (t.ex. rådgivning till andra yrkesverksamma eller att ge generella råd).

Det kan handla om arbete på gruppoch organisationsnivå. I vissa verksamheter är det övriga psykologarbetet en självklar del av arbetet, såsom att handleda, ge konsultation och utbilda. I andra verksamheter finns det ofta många frågor att kartlägga, problem att lösa och idéer att verkställa, som hittills inte blivit av för att resurser saknas. PTP-psykologer kan bidra med uppdaterad kunskap, bred kompetens och tidsutrymme. Arbetsuppgifter och idéer som är kvalificerade för en psykolog, kan med fördel samlas och presenteras vid tjänstgöringens start. Arbetet kan – men behöver inte – resultera i en rapport. Det kan bestå av ett större arbete eller flera små arbetsuppgifter. Se Bilaga för exempel på övrigt psykologarbete.

Det som särskiljer det individinriktade från det övriga psykologarbetet är således vilken psykologisk kompetens som används. I det individinriktade tillämpas den psykologiska kunskapen på individ, familj eller grupp, medan det övriga psykologarbetet handlar om psykologisk kunskap tillämpad på mer generell nivå.

Fördelning av tiden:

Minst hälften av tiden ska ägnas åt individinriktat psykologarbete
Minst en fjärdedel av tiden ska ägnas åt övrigt psykologarbete
En fjärdedel av tiden fördelas enligt överenskommelse med chef och handledare

Fördelningen kan variera över tid och mellan verksamheter.

Reflektion och fördjupning

Närmaste chef ansvarar för att PTP-psykologen ges tid till reflektion och fördjupning av olika arbetsmoment. Möjlighet ska ges att delta i det utbud av internutbildningar, seminarier och konferenser som finns. Tid behöver avsättas för handledning, PTP-program, studiedagar och eventuella utbildningar. Samtidigt är PTP en praktisk tjänstgöring, med tonvikt på psykologarbete. Omfattning och innehåll i utbildningsinslag bör därför beslutas i samråd mellan PTP-psykolog, handledare och chef.

Balans mellan individinriktat och övrigt psykologarbete

PTP-psykologen och handledaren ska genom tjänstgöringsplanen och dess praktiska genomförande få en balans mellan individinriktat och övrigt psykologarbete. Då många verksamheter har hög arbetsbelastning och stora behov hos patienter/klienter, är det ofta lätt att tillgodose det individinriktade psykologarbetet. En del arbetsplatser kan dock vara ”snäva” i sin profil varför PTP-psykologen ibland kan behöva få uppgifter utanför den egna arbetsplatsen för att kunna uppfylla kraven på en allsidig PTP. Var i så fall uppmärksam på de krav som gäller tjänstgöring på olika arbetsplatser (se kapitel 4). Det övriga psykologarbetet behöver planeras och påbörjas tidigt, om det ska ges utrymme för en successiv upptrappning av det individinriktade psykologarbetet.

Delad PTP

PTP kan vara uppdelad i olika uppdrag eller arbetsområden. I de fall detta sker på olika arbetsplatser, finns vissa krav som måste uppfyllas (se kapitel 4). Forskar-PTP erbjuds av vissa verksamheter i syfte att främja kliniknära psykologisk forskning. Det övriga psykologarbetet ska utgöra minst en fjärdedel av tjänstgöringen, men kan variera under året och innehålla forskningsrelaterade arbetsuppgifter avseende forskningsplan, metodutveckling, mätmetodik, datahantering, dataanalys och presentation. För att uppfylla Socialstyrelsens krav för psykologlegitimation är det viktigt att värna det individinriktade psykologarbetet, som ibland ingår i forskningen genom exempelvis bedömning, utredning, datainsamling och behandling i kontakt med enskilda klienter/patienter.

Om den delade PTP-tjänstgöringen sker på olika arbetsplatser utses en handledare för varje placering och varje handledare skriver ett eget intyg. Handledningen ska då motsvara en timme per vecka på varje placering. Om den delade PTP-tjänstgöringen däremot görs vid samma arbetsplats, med samma närmaste chef, utses endast en handledare, som ansvarar för PTP-handledningen samt intyget till Socialstyrelsen. Utifrån behov kan även metod- eller forskningshandledare utses, vilken tillsammans med chef bestämmer omfattning av denna kompletterande handledning. Det är möjligt att ha en och samma handledare på båda arbetsplatserna. I dessa fall är det viktigt att se till att PTP-handledaren har god insyn i PTP-psykologens arbete och god kännedom om verksamheterna på båda arbetsplatserna.

Till toppen av sidan.

6. Yrkesidentitet och professionalisering

Psykologprofessionen

Psykologyrket ställer krav på avancerade kunskaper i psykologiska teorier och tillämpning av dessa för att förbättra människors livssituation, utvecklingsmöjligheter och deras förmåga att både anpassa sig och att påverka sitt liv i önskvärd riktning. Psykologer behöver ha intresse av att förstå komplexa sammanhang utifrån flera olika perspektiv och har krav på etiska förhållningssätt, kontinuerlig kunskapsutveckling och en vetenskaplig förankring i sitt arbete.

Psykologer arbetar ofta i team med andra professioner, där både förmåga till gränsdragningar för de egna insatserna och samarbete/samverkan förutsätts. Detta underlättas av kunskap om och förståelse för andra perspektiv än det egna.

Psykologer arbetar inom många olika verksamhetsfält, till exempel:

elevhälsa, primärvård, psykiatri, habilitering
företagshälsovård inklusive prevention
arbetsförmedling, yrkesval, rekrytering, urval
kriminalvård
organisationsutveckling, chefs- och ledarskap
utbildning
idrott

och med hjälp av olika arbetssätt, till exempel:

psykologisk behandling inklusive psykoterapi
bedömning, utredning, diagnostik
stöd, vägledning, motivationsarbete
metodutveckling, utvärdering, forskning
handledning, konsultation

PTP-psykologen och professionen

PTP-tjänstgöringen är en plattform för fortsatt yrkesutövning och ska ge en allsidig erfarenhet som gynnar den professionella utvecklingen under kommande yrkesliv. I början av yrkesutövningen, där man lär sig metoderna, är nyttan av rutiner och mallar för att hantera konkreta situationer större. Så småningom har man en egen erfarenhetsbas att luta sig mot, ser mönster och kan agera utifrån en mer integrerad kunskap.

PTP-handledarens uppgift är att vägleda, stödja och bedöma professionaliseringen när PTP-psykologen lär sig den praktiska metodiken i psykologyrket. Under PTP-tjänstgöringen utvecklas det professionella förhållningssättet gentemot klienter och patienter. Det innebär bland annat en strävan att utgå från det som gagnar klienten/patienten och inte av egna känslor eller behov som väcks i mötet. PTP-handledarens uppgift handlar också om att ge vägledning i att tillämpa de etiska regler och förhållningssätt som är förknippade med den legitimerade psykologens yrkesutövning. Som stöd för detta finns dels samhällets regelverk för yrkesutövning inom hälso- och sjukvårdens område, dels ”Yrkesetiska principer för psykologer i Norden”.

En viktig del i professionaliseringen handlar också om att psykologen ska känna sig värdefull och trygg i sin roll som psykolog. Förutom att ombesörja den egna kunskapsutvecklingen samt att alltid iaktta både ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt, bör PTP-psykologen uppmuntras att värna de villkor och förutsättningar som främjar ett hållbart och hälsofrämjande yrkesutövande.

Till toppen av sidan.

7. Handledarens ansvar

PTP-psykologen ska, oavsett tjänstgöringsgrad, erhålla PTP-handledning minst en timme varje vecka. Handledningen ges av psykolog med minst tre års yrkeserfarenhet som legitimerad psykolog i Sverige. Enligt föreskrifterna ska handledningen ske i dialogform. Handledningen ska vara individuell och måste ske via personliga möten. Handledningssituationen bygger på att en förtroendefull samarbetsrelation skapas mellan PTP-psykolog och handledare där man kan vara öppen och ta upp både det som går bra och sina tillkortakommanden. I början av tjänstgöringen brukar det finnas behov av att träffas mer än en timme i veckan för att introduceras till yrket och på arbetsplatsen.

Psykologutbildningen är en generalistutbildning och PTP-tjänstgöringen ska erbjuda övning och fördjupning utifrån kraven som ställs för psykologexamen. PTP-handledningen ska därmed inte ses som handledning i specifika metoder. Handledningen ska bidra till att PTP-psykologen utvecklar den egna kompetensen som psykolog och vara till nytta för arbetet med klienter/patienter. Handledaren har en viktig funktion som modell för PTP-psykologen under utvecklingen av dennes yrkesidentitet och yrkesutövning.

Genom PTP-handledningen stödjer och vägleder handledaren PTP-psykologen från teoretisk utbildning till praktiskt yrkesutövande. PTP-handledningen består av många olika moment, så som introduktion till professionen/yrket, kliniska färdigheter (metodinriktad handledning i bedömning/utredning/behandling) och yrkesetiskt förhållningssätt (se vidare kapitel 6) . Handledaren fungerar som rollmodell och bör låta PTP-psykologen få ta del av sitt kliniska arbete, exempelvis genom medsittning.

Handledaren ska kunna sätta sig in i PTP-psykologens situation och ansvara för utvecklingsprocessen, vara lyhörd för den enskilde PTP-psykologen samt ligga före och i lagom takt introducera olika moment. Det är också handledaren som i dialog med PTP-psykologen ytterst avgör vad som ska ingå i PTP-tjänstgöringen, det vill säga den som definierar innehållet så att det blir så allsidigt som krävs för ett godkännande. Handledarens funktion är därigenom både skyddande och gränssättande.

Tjänstgöringsplanen (Bilaga) hjälper till att ge struktur åt PTP och handledningsprocessen. I samarbete med chef ansvarar handledaren för att PTP-psykologen utifrån tjänstgöringsplanen får rätt arbetsuppgifter som ökar i komplexitet och svårighetsgrad under året. Därför behöver handledaren kontinuerligt förvissa sig om att PTP-psykologen får arbetsuppgifter som motsvarar dennes kompetens. Tjänstgöringsplan tillsammans med lärandemål (Bilaga) utgör en grund för bedömning och intygsskrivande.

PTP-psykologen arbetar under eget yrkesansvar. Vid tjänstgöringens slut ska PTP-handledaren intyga att PTP-psykologen kan arbeta i självständig ställning, varför det rekommenderas att handledaren och PTP-psykologen arbetar på samma arbetsplats. Socialstyrelsen kräver att det redogörs i PTP-intyget på vilket sätt som handledaren har sett PTP-psykologen utöva yrket och därmed kan bedöma förmågan till självständigt arbete. Detta kan ske på flera sätt, såsom deltagande på Teamskonferens, medsittning och gemensamt patientarbete. Som stöd för bedömningen finns lärandemål.

Att vara PTP-handledare är ett stimulerande arbete som kräver engagemang och tid utöver den obligatoriska handledningstimmen. Det rekommenderas att handledaren har deltagit i någon form av PTP-handledarkollegium/seminarier eller PTP-handledarutbildning.

Utöver PTP-handledning finns i vissa verksamheter möjlighet till kompletterande handledning/konsultation, exempelvis i utredningsmetodik. Oavsett andra handledningsinslag måste PTP-handledning alltid ges minst en timme per vecka.

Vid byte av handledare

Uppdraget som PTP-handledare fortgår vanligtvis under hela tjänstgöringen för att kunna följa processen och säkerställa kvalitet. Ibland sker ändå handledarbyten, exempelvis vid föräldraledighet eller byte av tjänst. Vid byte av handledare eller arbetsplats ska handledaren intyga genomförd tjänstgöring för tidsperioden som föregått bytet. En muntlig och skriftlig överlämning mellan handledarna rekommenderas.

PTP-psykologen ska vända sig till sin chef om handledaren inte hanterar eller kan fullgöra sitt uppdrag. PTP-psykologen rekommenderas att ta stöd av studierektor/PTP-samordnare i detta.

Rollkonflikter

Som PTP-handledare har man flera roller. En roll är att vara stödjande och underlätta en inlärnings- och utvecklingsprocess. I den processen är det viktigt att handledaren möjliggör för PTP- psykologen att vara öppen och dela med sig av sina erfarenheter, tankar och känslor. En annan roll är att vara den som bedömer om PTP-psykologen ska bli godkänd på sin PTP-tjänstgöring. Sett från PTP-psykologens perspektiv kan det vara känsligt att våga vara öppen men också kritisk gentemot handledaren och handledningen. Detta medför en konflikt/motsättning som behöver hanteras och benämnas.

Utifrån den redan komplexa handledarrollen är det olämpligt att som handledare dessutom ha en chefsfunktion i förhållande till PTP-psykologen. Chefen leder och fördelar arbetet medan handledarens roll är att vägleda, stödja och bedöma PTP-psykologen.

När PTP-psykologen riskerar att inte uppfylla kriterierna för godkännande

Om handledaren noterar brister i PTP-psykologens arbete bör detta tas upp snarast möjligt med PTP-psykologen. Fokusera på förbättringsområden och konkretisera vad dessa innebär. Diskutera och bestäm åtgärder såsom kompletterande arbetsuppgifter, specifikt metodstöd, extra handledning eller förlängd tjänstgöringstid. Handledaren dokumenterar tydligt de åtgärder som vidtas. Se Bilaga för stöd i arbetet med förbättringsområden.

Vid stora brister eller problem som medför tvivel om lämplighet som legitimerad psykolog, bör detta likaså tas upp snarast, på ett tydligt och konstruktivt sätt. Diskutera med ansvarig chef. Konsultera PTP-studierektor/PTP-samordnare. Ordna med gemensamt möte samt upprätta en skriftlig åtgärdsplan.

Se vidare bilagan Vägledning vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring.

Till toppen av sidan.

8. Utvärdering och intygsunderlag

Var tredje månad bör handledare och PTP-psykolog avsätta tid för att tillsammans gå igenom hur tjänstgöringen fungerar (länk till bilaga). Det är i huvudsak tre områden som följs upp och utvärderas:

Tjänstgöringen och den individuella tjänstgöringsplanen
Handledningen
PTP-psykologens lärande och lämplighet.

De regelbundna utvärderingarna fyller flera funktioner: att lyfta styrkor, främja utveckling, förtydliga behov och underlätta slutlig bedömning. Enkla minnesanteckningar kan vara bra att ha vid senare uppföljningar och sparas tills PTP avslutas. När tjänstgöringen är fullgjord ska PTP-psykologen visa sådan kunskap och fördjupad förmåga som krävs för att självständigt arbeta som legitimerad psykolog. Handledarens slutliga helhetsbedömning ingår sedan i PTP-psykologens ansökan om legitimation till Socialstyrelsen.

Lärandemål för PTP har utvecklats av Sveriges PTP-studierektorer och baseras på Socialstyrelsens föreskrifter samt Högskoleförordningens (1993:100) examensmål för psykologer. Lärandemålen kan användas för att planera, vägleda och utvärdera PTP. De är generellt formulerade och får gärna konkretiseras med praktiska exempel, för den specifika PTP-tjänstgöringen. Lärandemålen används som ett bedömnings- och samtalsunderlag. En PTP-psykolog med låga skattningar kan alltså godkännas, om handledaren bedömer att utvecklingsområdena inte påverkar psykologens lämplighet eller att de kommer att kunna tas igen senare i yrkeslivet. Frågetecken kan åtgärdas genom att konkretisera otydliga mål, prioritera vissa arbetsuppgifter eller att handledaren ökar sin insyn i PTP-psykologens arbete.

Eventuell osäkerhet kring lämplighet ska kommuniceras tydligt så snart som möjligt. En åtgärdsplan upprättas (t.ex. avseende extra stöd, handledning, kunskapsinhämtning, övning eller prioritering av vissa arbetsuppgifter) i samråd mellan handledare, chef och PTP-psykolog. Vid risk för underkännande ska PTP-studierektor eller samordnare informeras.

Intygsunderlag till Socialstyrelsen

Handledaren ska vid PTP-periodens slut sammanfatta sin bedömning i ett intyg till Socialstyrelsen, se föreskrifter och uppdaterade anvisningar på deras hemsida. Handledaren intygar att PTP-psykologen fullgjort sin tjänstgöring och att de beskrivna momenten ingått. Intyget ska dateras och signeras tidigast på PTP-tjänstgöringens sista dag.

Socialstyrelsens förtryckta blankett kan användas, men är inte längre obligatorisk. Det viktiga är att all relevant information finns med, oavsett om handledaren skriver ett eget självständigt intyg, eller använder blankett och bilaga. Följande information behöver framgå av handledarens intyg:

PTP-psykologens namn, arbetsplats, datum för start och avslut av PTP samt anställningsform.
Uppgifter om tjänstgöringens omfattning angiven i kalendertid (t.ex. månader) och procent. Förtydliga vid behov hur många månader detta motsvarar i heltidstjänstgöring.
Uppgifter om hur stor del av tiden som psykologen har ägnat åt individinriktat psykologarbete respektive övrigt psykologarbete (kan anges i procent och/eller antal månader totalt motsvarande heltidstjänstgöring).
Beskrivning av tjänstgöringens innehåll vad gäller individinriktat och övrigt psykologarbete. Ange exempel på hur PTP-psykologen arbetat inom respektive område, där det framgår vilken roll hen har haft och vilka metoder som använts. Syftet är att ge Socialstyrelsen underlag för att bedöma om PTP-psykologen fått tillräcklig bredd och fördjupning i sina arbetsuppgifter. Dela upp det individinriktade arbetet i de fyra områdena och beskriv PTP-psykologens arbetsuppgifter konkret och tydligt (länk till bilaga), inklusive metoder, målgrupper och om möjligt kvantifiera antalet patienter i de olika områdena:

Utredning
Bedömning
Behandling
Rådgivning

Det övriga psykologarbetet ska beskrivas konkret och detaljerat inom de områden som varit aktuella, skriv gärna i punktform på liknande vis som det individinriktade arbetet men beskriv enbart de områden som PTP-psykologen arbetat inom t ex förebyggande insatser, konsultation och undervisning. Här finns exempel på övrigt psykologarbete (länk till kapitel 5 och bilaga)

Utlåtande om psykologens lämplighet för att arbeta som psykolog i självständig ställning.
Ge en utförlig beskrivning av hur handledningen har utformats för att uppfylla kraven i föreskriften: redogör för frekvens, omfattning, vad handledningen har innehållit, samt hur PTP-psykologen har tagit emot den. Vidare anges på vilket sätt handledaren har haft insyn i den verksamhet där PTP-psykologen arbetat och i PTP-psykologens dagliga arbete: genom samarbetet i handledningsrelationen, genom återkoppling från chef/kollegor/metodhandledare, observationer i arbetet, gemensamma möten, rollspel i handledningen, genom PTP-psykologens skriftliga dokumentation och dylikt. I intyget ska framgå hur handledaren har kunnat bedöma PTP-psykologens lämplighet.
Det år handledaren fick legitimation som psykolog.
Handledarens signatur och kontaktuppgifter.

Ansökan om legitimation

PTP-psykologen skickar in ansökan om legitimation digitalt via Socialstyrelsens e-tjänst. Ansökan kan vid behov göras helt eller delvis i pappersformat och skickas med post. Se Socialstyrelsens hemsida för aktuella uppgifter [länk hemsida]. Samtliga intyg behöver vara daterade tidigast tjänstgöringens sista dag. Handledaren ansvarar för att skriva PTP-intyget. PTP-psykologen ansvarar för att övriga handlingar beställs i tid.

- Identitet kontrolleras genom Bank-ID inloggning. Vid pappersansökan bifogas en kopia på giltig ID-handling.
- Bifoga digital kopia av PTP-intyg med eventuell bilaga, allt signerat av handledare. Vid pappersansökan bifogas originalet.
- Bifoga digital kopia av tjänstgöringsintyg, signerat av representant för arbetsgivaren (såsom närmaste chef, HR-ansvarig eller administratör). Vid pappersansökan bifogas original eller vidimerad kopia.
- Bifoga en digital kopia av psykologexamensbeviset (första sidan räcker). Vid pappersansökan bifogas kopia.
- Föreskriven ansökningsavgift betalas direkt i e-tjänsten. Se Socialstyrelsens hemsida för fler betalningsalternativ.