Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga, U2025/02404
Psykologförbundet ställer sig i huvudsak bakom förslagen i Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga, men understryker att frihetsberövade barn och unga utgör en särskilt utsatt målgrupp och har därmed ett större behov av en stärkt elevhälsa, med högre psykologtäthet, och ett ökat skolstöd än barn utanför Kriminalvården. Det är därför avgörande att lagstiftning och tillämpning säkerställer en reell och förstärkt tillgång till både skola och elevhälsa under hela frihetsberövandet.
Förbundet var inte tillfrågad remissinstans för betänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11) och heller inte till lagrådsremissen Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott . Förbundet delar dock den omfattande kritik som framförs av majoriteten av remissinstanser om förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Om förslaget, trots den massiva kritiken, ändå genomförs är det essentiellt att barnens rätt till skolgång i grundskola och gymnasium, undervisningstid och elevhälsa inom Kriminalvården tydliggörs i Skollagen. Och att det gäller för barn och unga i såväl häktet som i fängelse.
Psykologförbundet skriver i sitt yttrande till Utbildningsdepartementet att barn och unga i häktet eller fängelse har samma rätt till utbildning och elevhälsa som barn utanför Kriminalvården. Förbundet betonar dock att behovet av en stärkt elevhälsa med avsevärt högre psykologtäthet och ett ökat pedagogiskt stöd i skolarbetet är större för frihetsberövade barn än för andra barn. Det är därför, skriver förbundet, viktigt att dessa barn får tillgång till specialpedagogisk kompetens liksom till speciallärare för kvalitativt stöd.
Psykologförbundet vill särskilt betona vikten av en stärkt elevhälsa med tillgång till psykolog på häktet, där det i dag helt saknas anställda psykologer. Barn och unga kan få sitta häktade en längre tid, en tid som måste användas på ett meningsfullt sätt, till exempel en möjlighet för lärare och psykolog att fånga upp motivation till förändring. För att säkerställa att intagna barn får relevant skolgång och stärkt elevhälsa behöver regeringen, menar förbundet, ge lämplig myndighet ett uppföljningsuppdrag redan i samband med att reformen träder i kraft.