Debatt: ”Prognosbaserade riktvärden bör gälla även allmänläkare”

Debatten om kompetensförsörjningen i primärvården och hur vården ska organiseras med patienten i centrum fick ny fart i somras efter ett debattinlägg i Dagens Medicin av förbundsordförande Kristina Taylor. I debattinlägget ”Prognosbaserade riktvärden bör gälla även allmänläkare” välkomnar Kristina Taylor Socialstyrelsens nya förslag om prognosbaserade riktvärden för kompetensförsörjningen i primärvården. Men, skriver Kristina Taylor, ”samma princip måste gälla alla yrkesgrupper, inklusive allmänläkare”.

Psykologförbundet har länge – i debatt och i möten med beslutsfattare och myndighetspersoner – drivit tesen att det ensidiga målet om 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården har hämmat utvecklingen av god och nära vård. Något som väckt starka reaktioner bland företrädare för läkarkåren. Så även denna gång.

Kristina Taylor skriver i debattinlägget, den 8 juli i Dagens Medicin: ”Att staten och regionerna i olika satsningar har låst fast sig kring läkarkompetensen har cementerat ett stuprörstänkande i stället för att främja den kompetensmix och multiprofessionella samverkan som krävs för verklig omställning”.

”Det är därför”, fortsätter Kristina Taylor i debattinlägget, ”glädjande att läsa Socialstyrelsens nyligen publicerade rapport om riktvärden för stärkt kompetensförsörjning i primärvården. I uppdraget ingick att utreda riktvärden för psykologer, distriktsköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Till skillnad mot gällande riktvärde om 1100 invånare per läkare, föreslår nu myndigheten prognosbaserade riktvärden anpassade till lokala förhållanden.

Psykologförbundet har i många år efterfrågat strategier kring kompetensförsörjningen i primärvården som omfattar alla professioner – och lyft kritik mot ett fast riktvärde. En fast siffra är för statiskt och fångar inte de verkliga vårdbehoven och tar heller inte hänsyn till lokala variationer i socioekonomi, demografi eller sjukdomspanorama – liksom hur detta förändras över tid. Den tar heller inte hänsyn till lokal organisering av sjukvården eller sammansättning av teamet vilket också påverkar behoven av en viss kompetens.

En central slutsats i Socialstyrelsens rapport är att riktvärden måste variera utifrån faktorer som befolkningens vårdbehov, geografiska förutsättningar och hur primärvårdens uppdrag organiseras lokalt. Riktvärdena måste också vara framåtblickande och bidra till att fånga en utveckling.

”Uppenbarligen har Socialstyrelsen tagit till sig av Psykologförbundets kritik”, skriver Kristina Taylor vidare i inlägget”.

Drygt en vecka senare, den 13 juli, skriver flera företrädare för läkarkåren, däribland Läkarförbundet och Svensk förening för allmänmedicin, repliken ”Fler allmänläkare är inte problemet utan lösningen”. De menar att det är ett ”anmärkningsvärt påstående av Kristina Taylor att hävda att målet om 1100 invånare per specialist i allmänmedicin har hämmat omställningen till god och nära vård”. De skriver vidare: ”Frågan är inte om primärvården behöver fler psykologer eller fler allmänläkare. Den behöver båda”. Men, anser debattörerna: ”riktvärdet för allmänläkare har en särskild funktion eftersom en tillräcklig läkarkapacitet behövs för att skapa kontinuitet och ett medicinskt nav i de multiprofessionella teamen”.

Kristina Taylor svarar den 20 juli, i en slutreplik: ”Vi delar inte uppfattningen att läkarbemanningen har en särställning”. En uppfattning, som hon konstaterar, är en ”uppenbart provocerande hållning för vissa, men jag menar att det är en logisk slutsats utifrån sakernas tillstånd – som nu alltså även stöds i Socialstyrelsens senaste rapport”.

”Psykologförbundets huvudpoäng”, skriver Kristina Taylor, ”är att kompetensförsörjningen i primärvården måste planeras utifrån patienternas samlade behov – inte utifrån en viss yrkesgrupp” samt att ”Alla professioner behövs i multiprofessionella team, och planeringen bör därför omfatta hela teamets kompetenser”.

Förbundsordförande Kristina Taylor välkomnar Socialstyrelsens förslag om riktvärden för stärkt kompetensförsörjning i primärvården; hon anser att ”Myndigheten tar ett stort steg i rätt riktning med denna rapport. Det som kvarstår är att myndigheten sätter ner foten om att prognosbaserade riktvärden ska gälla för alla professioner i primärvården”. 

Psykologförbundet avser att ha en dialog med Socialstyrelsen om med de nya riktvärdena och hur de kan nyttjas i kompetensförsörjningen.  

Läs hela debatten:

Psykologförbundets debattinlägg: ”Prognosbaserade riktvärden bör gälla även allmänläkare” (Dagens Medicin, 8 juli 2026)

Läkarförbundets med fleras replik: ”Fler allmänläkare inte problemet utan lösningen” (Dagens Medicin, 13 juli 2026)

Psykologförbundets slutreplik: ”Vi delar inte uppfattningen att läkarbemanningen har en särställning” (Dagens Medicin, 20 juli 2026)

Läs även Socialstyrelsens slutrapport: Framtagande av riktvärden som underlag för en stärkt kompetensförsörjning av primärvården (Slutredovisning maj 2026) 

Här finns tidigare publicerade debattinlägg i frågan om kompetensförsörjningen och omställningen till god och nära vård:

Kristina Taylors debattinlägg: ”Ett ensidigt fokus på fler läkare är en återvändsgränd” (Dagens Medicin, 14 oktober 2025) 

Replik från Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stales: ”God vård handlar inte om makt” (Dagens Medicin, 21 oktober 2025)

Kristina Taylors replik: ”Fler professioner bör bära helhetsansvaret för patienten” (Dagens Medicin, 27 oktober 2025) 

Replik från Distriktsläkarföreningen Värmland: ”En modern vård kräver fler allmänläkare – inte färre” (Dagens Medicin, 30 oktober 2025) 

Kristina Taylors slutreplik: ”1100-målet tränger undan satsningar på annan kompetens” (Dagens Medicin, 11 november 2025) LÄNK