Stort missnöje med psykiatrin bland patienter – och yrkesverksamma
Hälften av alla patienter inom psykiatrin är missnöjda med vården, enligt Socialstyrelsens enkät – framtagen som en del i arbetet med att ta fram nya nationella riktlinjer för vård vid psykiatriska tillstånd. ”Sorgligt, men inte förvånande. Patienter behöver få tillgång till fler evidensbaserade behandlingsmetoder”, konstaterar Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor i en intervju i Svenska Dagbladet, den 17 juli.
Som en del i arbetet med att ta fram nya nationella riktlinjer för vård vid psykiatriska tillstånd, så som depression, ångest och schizofreni har Socialstyrelsen gjort en undersökning för att få en bild över den psykiatriska vården. I myndighetens undersökning deltog cirka 1 400 yrkesverksamma och över 950 patienter. Det är en dyster bild av den svenska psykiatrin som målas upp. Närmare hälften, 49,6 procent, av patienterna som deltog i enkäten uppger att de är ”ganska eller mycket missnöjda med psykiatrivården”. Det skriver Svenska Dagbladet som tagit del av undersökningen.
För Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor är detta ingen nyhet. Hon känner igen bilden:
”Det är sorgligt men inte förvånande. Det är ju det vi också hör”, säger hon i intervjun.
En förklaring, menar Kristina Taylor, till att så många patienter – och yrkesverksamma – inom psykiatrin är missnöjda med vården handlar om ett alltför ensidigt fokus på KBT som behandlingsmetod. Evidensbaserad vård handlar om att väga samman forskning, patientens behov och psykologens kliniska bedömning, säger hon.
De nuvarande nationella riktlinjerna, från 2010 och som reviderades 2017, har genom åren mött kritik av såväl yrkesverksamma som forskare men även av psykologstuderande, för att ha ett alltför ensidigt fokus på KBT som behandlingsmetod. Något som nu också framkommer i Socialstyrelsens enkät. Det vanligaste svaret bland yrkesverksamma inom psykiatrin är att de nya nationella riktlinjerna behöver ta hänsyn till en större mångfald av behandlingsmetoder. En uppfattning som även delas av Psykologförbundets medlemmar, enligt Kristina Taylor.
”KBT används många gånger på ett sätt som utesluter andra verktyg i lådan. Det motsäger också till ganska stor del det vi menar är evidensbaserad vård. Den ska se till forskningsläge, patientens behov och personlighet samt behandlarens kliniska bedömning”, säger hon vidare i intervjun.
Enligt Kristina Taylor vill många av förbundets medlemmar gärna arbeta inom den specialiserade psykiatrin, men väljer att sluta när styrningen blir för detaljerad: ”Man får inte använda sin kliniska kompetens och individanpassa på det sätt man tycker att patienterna behöver. Då tycker man inte att det är värt att vara i verksamheten”, säger hon.
Konsekvensen av ett alltför ensidigt fokus på KBT tillsammans med en detaljerad styrning blir, menar Kristina Taylor, att psykiatrin inte kan erbjuda en personcentrerad vård utifrån patientens unika behov och förutsättningar – vilket också kan vara en förklaring till att så många patienter uppger missnöje med vården.
”Patienter behöver”, säger Kristina Taylor till Svenska Dagbladet, ”få tillgång till flera evidensbaserade behandlingsmetoder, exempelvis PDT, och att psykologernas kliniska bedömning måste få större betydelse”.
I arbetet med att ta fram nya nationella riktlinjer kommer Socialstyrelsen se över ny forskning, även om PDT. De nya nationella riktlinjerna ska vara på plats om två år.
Psykologförbundet har löpande dialog med Socialstyrelsen kring arbetet med de nya riktlinjerna; förbundet lyfter där vikten av bred representation och bred analys kring möjliga behandlingsmetoder.
Läs hela intervjun i Svenska Dagbladet: Stort missnöje med psykiatrin "Sorgligt"