Värdegrund
Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor.
Verksamhetsmål
Ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna.
Övergripande strategi
Verksamheten tillför övriga primärvården och samverkanspartners ett psykologiskt
perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling.
Verksamheten ansvarar vid behov för riktade insatser till målgruppen.
Arbetssätt
Utgångspunkt är ett salutogent förhållningssätt där skyddsfaktorer stärks genom hög tillgänglighet med tidiga och korta insatser.
Metod och inriktning ska vara i nära samklang med övrig MHV/BHV och stå för
förebyggande insatser av psykologisk karaktär.
Arbetet karaktäriseras i hög grad av ett eklektiskt förhållningssätt d v s val av insats
sker utifrån vad situationen kräver och i enlighet med vetenskap och väl beprövad
erfarenhet.
Uppdrag för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård
Arbetsuppgifter
|
Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
|
Hälsofrämjande och förebyggande insatser för individ och familj
|
|
Konsultation till personal angående universellt och riktat arbete
- Tillfälle att reflektera över det egna arbetet
- Ökad kunskap
- Ökad skicklighet
- Bidra till att behålla ett professionellt arbetssätt
- Diskussion angående handläggning av enskilda ärenden
Metodutveckling
- Revision av lokala riktlinjer och rutiner
- Initiera och implementera nya arbetsmetoder
- Uppföljning och utvärdering
- Föräldrastöd i grupp
Sakkunnigutlåtande/Information
- Expertutlåtanden
- Remissinstans
- Påverka samhället i en för barnfamiljer gynnsam riktning
Fortbildning
- Kartlägga fortbildningsbehov
- Planera fortbildning
- Arrangera och genomföra fortbildning
- Förmedla ny kunskap
Samverkan
- Verka för god samverkan samt vidareutveckla samarbetsformer med interna och externa verksamheter
|
Psykologiska interventioner
Föräldrakonsultationer
- Vägleder i upplevda problem kring barnet
- Vägleder i upplevda problem i föräldraskapet
Föräldrastöd i grupp
- Föräldragrupper inom MHV
- Föräldragrupper inom BHV
- Initiera och delta i riktade föräldragrupper
Kunskapsöverföring/Information
- Kontakt med media
- Öppna föreläsningar
Barnbedömningar på BHV-nivå
- Utvecklingsanamnestiskt samtal
- Observation
- Generell utvecklingsbedömning
Samarbete
- Interna aktörer
- Externa aktörer
Vidareremittering
|
Villkor för verksamheten
Riktlinjer
Verksamheten ska utgå från det övergripande samhällsuppdrag, de riktlinjer och de metoder som givits till mödrahälsovården och barnhälsovården genom bl a:
”Konventionen om barns rättigheter”. FN, 1989
”Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet” Socialstyrelsen, 1994:19 Ej sökbar på nätet
”Stöd i föräldraskapet”. SOU 1997:161
”Föräldrastöd – en vinst för alla” SOU 2008:131
”Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa - en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv”, A State of the Art Document, Medicinska forskningsrådet (MFR), 1999
Patientlagen (2014:821) Socialdepartementet, 2014
”Vägledning för barnhälsovården” Socialstyrelsen, 2014
”Hälso-och sjukvårdslagen” (2017:30)
”Mödravård, sexuell och reproduktiv hälsa” ARG-rapport 76, SFOG, 2016 (redigerad 2018)
”God och nära vård” SOU 2019:29
”Börja med barnen! – Sammanhållen god och nära vård för barn och unga” SOU 2021:34
”Graviditet, förlossning och tiden efter. Nationellt kunskapsstöd. Socialstyrelsen, 2022.
”The First 1000 Days in the Nordic Countries” Folkhälsomyndigheten, 2022
”Yrkesetiska principer för psykologer i Norden”. Sveriges Psykologförbund, 2023
”Rikshandboken i barnhälsovård” webbsida https://www.rikshandboken-bhv.se/
Primärvårdens strategiska mål och gemensamma värdegrund.
Verksamhetsbeskrivning för lokal barnhälsovård
Verksamhetsbeskrivning för lokal mödrahälsovård
Psykologens behörighet och kompetens
Legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, föräldraskapets psykologi, hälsopsykologi och psykoterapeutiska och samspelsfrämjande metoder anpassade till mödrahälsovårds- och barnhälsovårdsarbete.
Psykologen ska kunna göra barnbedömningar på BHV-nivå.
Förutsättningar
- Psykologresurs
I Socialstyrelsens utredning ”Skydda skyddsnätet” (1992) beräknas barnhälsovårdens behov till 1 heltids psykologtjänst för ett underlag på högst 3000 barn. När mödrahälsovård ingår i uppdraget blir behovet högst 2000 barn och 300 gravida per tjänst eftersom arbetet inom mödrahälsovården bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Detta gäller för den genomsnittliga befolkningen.
Skillnader i befolkningsstruktur som påverkar behovet av antal psykologtjänster är bl a geografisk utsträckning, socioekonomisk karaktär och omflyttning i området, hög andel utlandsfödda föräldrar, låg utbildningsnivå samt antalet BMM, BVC och antalet anställda. I övrigt bör resursen avvägas mot verksamhetens lokala uppdrag, då olika arbetsuppgifter tar olika mycket tid.
Generellt har uppdraget utökats avsevärt sedan utredningen genomfördes. Detta behöver beaktas av uppdragsgivaren för en balans mellan resurs och uppdrag.
- Extern handledning
Arbetssituationen karaktäriseras i allmänhet av hög belastning och mycket ensamarbete med stort eget ansvar. Frågeställningarna har stor bredd och berör viktiga aspekter av människors liv. Det kräver kunskap, flexibilitet, ett gott bemötande, empati och förmåga till samarbete med olika professioner. Extern handledning med person utanför den egna verksamheten ger stöd i att behålla sin professionalitet och främjar ett hållbart arbetsliv.
- Egen kompetensutveckling.
Forskningen om förutsättningar för späda och små barns gynnsamma utveckling går nu snabbt framåt, samtidigt som förutsättningarna för familjelivet förändras på samhällsnivå. Detta kräver fortbildning även för en erfaren MHV/BHV-psykolog.
- Mandat att delta i kollegiala nätverk